Människor som skor [dikt]
Människor är som ett par skor
Dem skor sig fast på en
Får en att fastna för det förhastade första intrycket
Känns ju så fint smyckat just då
Och just då inser man att man bör ta vara på denna höga nivå av alla få som man tycker uppnår det egna tycket
Såå låååt gååå
Men passa er
För dem slits ut och blir sviniga, stinkande och för jävliga
Förfärligt oärliga om man jämför med va man fick höra i början
Man tvingas gå överallt tillsammans
Och alltid måste man göra massa skitjobb för dem
Sög ur en alla andra resurser till andra också
Så man tvingas mot sin vilja dras med dessa luringar tills vidare
Sen finns det dem som känns rätt från första början
Ingen sörja som försörjer sig på en
Man passar bäst ihop och det är så skönt att vara tillsammans
Tills det en dag faller samman och det inte längre går
Då står man där
Naken
Med bara tår
Andra är sådana som man någon gång träffat på
Sen träffas man då och då
Inget som man speciellt bryr sig om
Såna som man bara gängar med när det passar
Ett långvarigt, alldagligt umgänge som man skäms över lite att ses med
Skönt när de längre inte finns med
~~~War, Hate & Confusion~~~
|