en dikt eller så vaaa.,
Du är så äcklig ända in på ditt liv,
om jag bara kunde radera all beröring du gett mig med ett enkelt riv.
Snuskiga frånstötande människa.
Som smuts på fönstret,
jag kan inte längre se klart.
Det enda som får liv är mitt växande hat.
Att tjejer skvallrar? Vad gör inte du?
Hahahaha, ofta jag behöver kärlek när det bara är skit?
Minnen av sådana fåfänga drömmar skalar jag bort bit för bit.
Det enda som jag behöver för att bli lycklig är nog mig själv,
och inte någon illusion som sedan spricker,
som orsakar mig smärta, och om helgerna bara dricker.
Smutsiga varelser som infekterar min värld,
stack ner min självständighet med ett bländande svärd.
hatar att du försöker spela så snäll,
bara för att i nästa sekund ge mig en orsak till mera gnäll.
Så onödigt att lära känna,
när tomheten efter er sedan bara kommer att bränna.
Slut på känslan slut på problem,
insikten var bara sen.
Fokusera istället för att fantisera,
allting blir tillslut bra.
För idag lovar jag mig att ni killar ändå inte är något att ha.