Under min skirvande stund

Under min skirvande stund

under min skrivande stundstannar jag upp en sekund och ställer frågor med svar som finns i en oändligt djup brunn ingen jag känner har någonsin förståt sig på hur jag känner vissa har försökt och varför har jag inte låtit dem bli mina vänner¨
Läppar som darrar mot tänder,2 händer som möter 2 andra händer sitter nu utan en brinnande eld, sammanfattade precis min egen själ och har ingen aning om, om vilket steg som gick fel Och jag vill inte heller få reda på det, jag vill lösa det här på mitt eget sätt jag bara vill att vinden ska vända, något vacker hända, tiden som går åt har jag mage nog att kunna svälja, om jag lovas en chans att åter igen få välja Tanken att bara ta upp mobilen och ringa dig skulle kännas likgiltigt med att se på gröna milen och samtidigt hänga sig så var det inte på den tid jag älskade dig och du älskade mig

idag suger..