Idiotförklarad - Han vaknar upp
Denna text är inspelad till ett freebeat av Sindustry... till SVU Championship, rond 2, storytelling.
Jag vet att ex. Apaty - School är i princip exakt samma tema, med en liknande uppbyggnad, men vafan.
_______________________________________< br>
Vers 1:
~~~~~
Han vaknar upp med huvudvärk, kallsvettas...
lyfter på huvudet, med ögonlock tunga som sandsäckar.
Han drar fingrarna genom sitt flottiga hår,
och undrar "var kommer all jävla ångest ifrån?".
Han lyckas sätta sig på sängkanten, försöker fästa blicken
men den flackar, på grund utav ängslandet...
Det är väl inte någonting farligt,
hans ögonvitor är fyllda av fler röda trådar än hans liv någonsin varit.
Han reser sig upp, och känner krämpor i magen,
springer snabbt emot toaletten, spyr, och lämnar den skakis.
Han klär motvilligt på sig, han måste till skolan,
hans ögon tårfylls, men han biter ihop, precis som vanligt.
Han kan inte äta, inte tänka, måste stänga av alla känslor,
och tänker "varför han utav alla människor?".
Han är framme vid skolan, ännu en dag utan tröst,
går mot sitt skåp, och möts utav ett första slag mot sitt bröst...!
Vers 2:
~~~~~
Han vet inte själv, hur många år det fortgått,
han frågar sig allt oftare - vem FAN har han gjort nåt?
Hans mamma oroade sig, men han blev bara arg och skrek
han ville inte erkänna det för sig själv, han trodde bara han var vek
Men varje dag i skolan möttes han av slag och sparkar
hat som bankades in i hans huvud - han är VÄRDELÖS!
En kille på skolan, Kim, det var han som startat allt
när han tänkte efter var han bara en osäker HORJÄVEL!
Han började tröttna nu...
han önskade att Kim den jäveln han skulle få möta gud...!
Kanske en klyscha, men han menade allvar
han var trött på mobbingen, trött på livet, och trött på kallprat!
Han ville ha hämnd nu, han skulle vara stark, ingenting rörde honom i ryggen
han stängde in sig i hat - och sket i betygen
Det måste sluta, till vilket pris som helst, det han menade var
orka bry sig, nästa år skulle bara bli värre än vad det redan var
Vers 3:
~~~~~
Han vaknar upp med huvudvärk, kallsvettas...
lyfter på huvudet, med ögonlock tunga som sandsäckar.
Han drar fingrarna genom håret, livligt nu men det beror på hatet
som glöder och tankar på Kim med en kniv i strupen!
Han kliver upp, tar en ibumetin och kan andas ohämmat
han mår bra, för första gången på länge känner han ingen rädsla
Han packar sin väska, alla hans böcker dom lämnas i garderoben
och där nere i ryggan, där glänser det kalla stålet
Han känner sig galen, stannar upp, vad håller han på med?
Men så fokuserar han igen, och så kommer han på det.
Har han blivit sjuk? Nej, turen blir äntligen hans
all denna psykiska tortyr fick honom att lämna sin sans!
Han går till skolan, öppnar dörren, stegar fram och sätter
kniven i halsen på Kim som sedan faller livlös till marken
Nu är det DOM som backar, DOM som gråter, han kan inte fatta det
Han ler för sig själv, glädjetårar faller och sen svartnar det.