Crew -Det blir tyst!
Mannen blir slagen i ett hörn tills han ligger i blodet.
Smärtan ger distans till kroppen som inte är hans egen längre.
Kvinnan försöker parera, klarar av näven, men inte av orden.
Såren syns inte utanpå, men hon vet att hon står vid vägens ände.
När natten kallnar vet han att han inte kommer resa sig mer.
Hon har redan valt ut platsen, väntar bara på att ingen ser.
De två kom att mötas, var inte längre förkrossade när
de tillsammans hade både en kropp och en själ.
Ett plus ett blir ett , de är båda ute i mörker och kyla,
så många tankar att det blir tyst,
finns inte längre något mönster att tyda.
________________________________________ _____________
Hatet tränger sig ut ur ögonen, hans blickar skickar blixtar
”Ser du honom därborta?”... Flickan hinner inte ens nicka
Han kan inte andas så länge luften är fylld av glåpord
saknar någonting och hatar det därför... Friheten han fråntogs!
Knyter näven och biter tänderna, vägrar sätta makten på spel
efter den knäckta näsan ser han till att sparka axeln ur led...
Folk hatar honom för att de hatar våld,
ingen tycker synd om honom,
men våld och hat är samma sak, just det som finns inom honom
... Och han finns inom oss alla! Han tycker vi blundar,
jag tror mig förstå honom, men det är ändå så mycket jag undrar
allt sedan han föddes som skugga är alla hans syften försvunna.
Hälsningar från Finland:
www.johankvarnstrom.com
|