I början av Januari 2014 låstes Whoa och du kan alltså ej logga in eller skriva något nytt i forumen. Innehåll i forum osv kommer finnas tillgängligt. Läs Mer »

   

2004-11-14 04:54

Han vaknar

Han orkar inte leva om allt är som de är
De mesta kretsar kring pengar å att vara populär
Men han är inte vacker, så vem vill ha honom
Han drömmer sig iväg till en plats långt bort
För att glömma verkligheten å alla krav som finns här
Tiden läker alla sår, men vi undrar alla när
Han fortsätter tänka men va kommer han fram till
Han ber till Gud varje natt men de händer ingenting
Han ber om hjälp för att orka med all skit
Dränker sorgerna i droger å en jävla massa sprit
Men de blir inte bättre, men de blundar han för
Sluter ögonen och skriker men de är ingen som hör
Hur ska de sluta, tänker han varje kväll
Om ja tar mitt liv kommer ja då till himmelen
Väntar Gud med öppna armar å ger mig kärlek
Alla ser att han lider, men han tror att ingen vet
Vem ska han prata med? Å vem skulle lyssna
När tårarna börja rinna och hjärta vill brista
...Vart ska han vända sig, de är nog ingen som vill lyssna
När alla mina tårar rinner å mitt hjärta vill brista

Han vaknar på morron å tänker på sitt liv
Han hatar sina vänner som alltid står brevid
Han vill inte leva å de borde ni förstå
Hans liv är i bitar för han mår som han mår

Han vaknar på morron å tänker på sitt liv
Han hatar sina vänner som alltid står brevid
Han vill inte leva å de borde ni förstå
Hans liv är i bitar för han mår som han mår

Han säger ingenting, inte ett enda ord
Han ligger vaken i sin säng å tänker på självmord
Han känner sig utfryst å tror att alla hatar honom
Så han tänker på sekunden, vem skulle sakna honom
Rinner ned längst kinden, å nu känner han lättnad
Skär me kniven å han stelnar av smärta
I hans svarta tomma hjärta är de ingen som kan se
Den oändliga kärlek som han väntat på att ge
han fick aldrig chansen, för han våga aldrig fråga
För den tjej han nånsin älskat var han rädd för att såra
försvinner han inatt, så skiter hon i det
Men han tar fram en pennstump och börjar skriva ett brev
"Du var min ögonsten, min ängel, den rätta
Jag sa de aldrig, men du va den enda ja älskat"

svart för ögonen och livet börjar blekna bort
Å känner inom sig hur själen lämnar hans kropp
Han ligger iskall och helt neddränkt i blodet
Men han ångrar sig inte för han hatade jorden
Nu får han den kärlek som han aldrig nånsin hade
"Förlåt för allting.." De var hans sista tanke

Han vaknar på morron å tänker på sitt liv
Han hatar sina vänner som alltid står brevid
Han vill inte leva å de borde ni förstå
Hans liv är i bitar för han mår som han mår

Så vi knäpper våra händer och låter oss be
För killen som sitter där uppe och tittar ner
Han hade mycket att ge, men för lite tid
Vi saknar dig Victor, Vila i Frid