Jurassic 5 - Feedback

Jurassic 5 - Feedback

Ser ingen tråd om nya Jurassic 5-plattan. Så jag startar en sådan med vad jag skrev på min blogg:

Om någon i början av året sagt att Jurassic 5 skulle släppa ett av årets bästa hiphopalbum hade jag, i tur och ordning, skrattat, hånat och förklarat att Jurassic 5 alls inte är en rolig hiphopgrupp längre. Ändå har de alltid haft en varm plats i mitt musikhjärta, Concrete Schoolyard ursäktar nästan hur mycket skit som helst.

Men efter den så lovande debuten blev det just inte så mycket mer. Quality Control förblir en sådan där skiva som jag aldrig riktigt omfamnat, aldrig heller förkastat. Power in Numbers var bara trött och sur tyckte jag. Allt som var bra med debuten, glädjen, svänget och rimpassningarna, var borta och istället var det mest stel västkusthiphop som kört fast någon gång mellan dåtid och nutid.

Fyra år har gått sedan dess och de få låtar som gruppen slängde ur sig under de åren tydde inte på någon uppryckning. Inte hller den första låten jag hörde från nya skivan Feedback, Red Hot, gjorde mig glad.

Så dök Where We At upp som en gratis mp3:a. Småjazziga trummor, en lika enkel som briljant pianoslinga, några snodda Mos Def-rader, lite korthuggna power-körer, välplacerade Numark-cuts och en oöverträffad rimdynamik väckte den gamle J5-älskaren i mig.

Så när skivan kom var jag ändå lite småsugen, men kunde som bäst tänka mig en habil bunt låtar som skulle göra sommaren lite svängigare.

Öppningsspåret, Back 4 You, med härligt piano, riktigt skitiga trummor och pigga ordlekar är felfritt. Sedan fortsätter det ungefär så, det felfria alltså. De härliga pianoslingorna, skitttrummorna och ordlekarna samsas nämligen med djupbasar och lasersynthar, nymodiga hurttrummor, och helt rak dräpar-rap.

Scott Storch-proddade Brown Girl och Salaam Remi-dängan Radio är exempel på mer syntetiska stycken som knäcker.

En för mig okänd producent, Exile, levererar ett otroligt härligt studsigt beat till låten Baby Please som rapparna Chali 2na, Marc 7, Akil och Zaakir stortrivs på.

Ändå är det nog bäst när gruppens egna DJ/producent Numark står för beatsen. Redan nämnda Where We At och Future Sound är plattans absoluta höjdpunkter. På den senare har Numark varit modig nog att sampla The Roots på ett fantastiskt fint sätt.

Årets skiva är det nog ändå inte fråga om, men gott nog topp tio kan jag tänka mig när det är dags att summera. Årets skiva hittils har Mekalek gjort. Alla som har någon slags kärlek för svängig, melodisk hiphop med stort hjärta är dumma om de inte kollar in den.