UKN - Genesis Vol. 1 @Streetzone.com
Recensionen återfinns i riktig form på:
www.streetzone.com
Det är ungefär ett och ett halvt år sedan jag recenserade Underklassen s egengjorda debutskiva "Ingen Annanstans" här på Streetzone, och det känns därför kul att kunna göra en uppföljning av dessa två lovande rappare i samband med den här recensionen. Massvis av dagar har passerat sedan senast och duon, bestående av rapparna Rawa & Mommo , har såväl kortat ned sitt namn till UKN som vuxit till sig på och vid sidan om mickarna. Orden som grabbarna spottar idag ger ett större utbyte än förut och raderna dom lägger på låtarna är snyggare utformade än för 1,5 år sedan. Flytet har även det vässats till ytterligare och kvalitén på beatsen har höjts ett snäpp. Sammanfattat är musiken mognare och mer genomarbetad än tidigare. En viktig och ganska naturlig utveckling för en så pass ung akt som UKN, som samlat ihop ett antal nya låtar och exklusivt gammalt material på den färska mixskivan "Genesis Vol. 1" (låt er inte luras av den engelska titeln, det här är rap på svenska och inget annat). En uppkomst, en början på något nytt, något som kan eskalera och bli någonting mycket stort i framtiden.
Ett. Allt för många pratar om förorten
Skillnaden är att vi pratar för orten
Två. Fortsätt att prata, i stort sett hata
För det enda som betyder nåt är det som sägs på gatan
Tre. Allt du säger, tack, känner detsamma
Om jag kör från hjärtat, visst, där lär det stanna
Man är stolt över sina rötter, var man kommer ifrån. Att växa upp med annan hudfärg i Sverige är allt annat än enkelt och att leva i förorten gör ju inte alltid saker och ting lättare. Men hemma är alltid bäst och allt är inte elände i livet, även om motgångarna kan vara stora emellanåt. Medvetenheten är stor om att man måste kunna plocka fram det ljusa i vardagen och njuta av livets goda stunder för att orka leva sitt liv när det väl blåser upp till storm och blir motvind. Medan många rappare från betongen brukar ha en tendens att hellre skildra och överdriva vardagens svåra sidor så ger "Genesis Vol. 1" uttryck för annat än mörk frustration. Rawa & Mommo bjuder in oss direkt i sina ungkarlsliv, till stunder som vi alla känner igen på ett eller annat sätt. Ni vet dom där gångerna när man t.ex. missar bussen till skolan/jobbet men lika fan släpar sig iväg på något sätt, när man sjunker in drömmarna som är så mycket trevligare än verkligheten, dom översvallande känslorna man känner för den där speciella tjejen på hörnet, gemenskapen i kompisgänget som funnits där sen dag ett eller varför inte det hårda festandet på lördagskvällen och den ångestfyllda bakfyllan dagen efter:
Jag mår kefft som fan, det svider i min hals
Att dricka så mycket, kan inte va hälsosamt
Mitt huvud börjar snurra, nu börjar jag å undra
Guzzen jag haffa igår hon var rätt så ful va
Förlora para igen, kanske femhundra spänn
Ja ligger i min säng, tänker hur fan kom jag hem
Ingen saliv i munnen, mobilen är försvunnen
Vakna med sprucken läpp, awshit hamna jag i trubbel
Tagga till toaletten, försöker att må bättre
Lindrar min smärta men vad hände med Ipren-tabletten
Kan inte tänka klart, kan inte äta mat
Allting åker upp, det är dags att jipp till toa snart
Jävligt dålig hälsa, levern har blivit vätska
Lungor har blivit svarta, kroppen har blivit pressad
Ångest att jag har druckit, bara jag hade sluppit
Tvungen att vara full kan inte bara vara lullig
Oracle aka HipHop-Oraklet | Whoa-Crew 2000-2013|
I januari 2014 lägger vi ned Whoa. Tack för de här åren!
|