Snook - "V.V.I.V.V.S.M.V.S.K.D" @Streetzone

Snook - "V.V.I.V.V.S.M.V.S.K.D" @Streetzone

Recensionen finns i riktig form på: www.streetzone.com

För två veckor sedan så var jag och såg Snook live i Uppsala. En kort smakprov på deras storhet under Skellefteåfestivalen samt en ännu bultande ångest över att ha missat duon på årets Hultsfredsfestival var tillräckligt för att jag skulle ta mig tid att gå och se ett helt framträdande med Oskar "Kihlen " Linnros och Daniel Adams Ray . Showen var minst lika tight som jag räknat med och det tog inte många minuter innan jag blivit påmind om varför deras skiva "Vi Vet Inte Vart Vi Ska Men Vi Ska Komma Dit" fått mer speltid än skivsläpp från akter som Beastie Boys, The Roots, De La Soul och Pete Rock under sommaren/hösten.

Jag har varit kär i Snooks musik enda sedan jag första gången hörde deras debutalbum i slutet av maj månad. Det här var då två helt nya ansikten för mig. Visserligen hade jag hört och uppskattat deras "Änglalik" , på Streetzones samlingsplatta "Jakten På Under-Orden IV" . Och visst hade jag pumpat Afasi s & Filthy s härliga låt "1990nånting" (där Snook gästade) åtskilliga gånger, men av någon anledning så hade deras namn undgått att ha fastnat i mitt minne. Jag hade till och med missat deras fria mp3 "Mognare än oss" som vann priset som "Årets download" på Swedish HipHop Awards 2003. Aldrig tidigare (med ett visst undantag på Sam-E ) hade jag hört några svenska rappare låta precis som jag personligen hade velat låta om det varit ombytta roller och jag själv stått där med micken i handen.

Det självklara genombrottet kom så med andrasingeln "Mister Cool" , vilken blev en gigantisk hit under den senare halvan av 2004 och som i skrivande stund fortfarande är en given banger på klubbarna landet runt. Vilka var egentligen dessa Snook? I takt med att suget efter deras album blev större (av någon anledning så trycktes debuten bara upp i en begränsad upplaga på 1500 exemplar när den släpptes första gången) så kom all fokus att hamna på det enda släppet som gick att hitta i skivaffärerna i just den trallvänliga rockflirten "Mister Cool" . Det folk inte visste var att denna låt faktiskt var mycket missvisande om man tittade på resten av materialet på debuten (det finns nämligen lika många grenar och inriktningar i gruppens musik som anledningar till varför man borde köpa den här skivan). En naturlig följd av detta blev att en rad löjliga rykten om medlemmarnas musik och bakgrunder tog form. Som ofta i detta land så berodde det dels på hatare som inte ville unna 21-årigarna några framgångar, men framförallt på stor okunskap från människor som tyvärr lusläst recensioner och artiklar från pinsamma skribenter. Journalister som inte satt sig in i sitt arbete på allvar och därmed blivit oärliga mot sig själva, artisterna och sina läsare. Någon person snappade t.ex. upp att Adams Ray bott på Lidingö i tre år, det ena ledde till det andra och plötsligt hade Snook fått stämpeln att dom gjorde "Lidingö-hiphop". Vad som däremot inte kommit fram särskilt klart i media är att Daniel t.ex. spenderat hela 12 år av sitt liv i Kenya och att Oskar i sin tur är från Sundbyberg - som knappast kan klassas som något överklassområde. Och alla dessa jämförelser med Just D och Beastie Boys?! Snälla, tillåt mig skratta. Det enda man har gemensamt med dessa skulle väl kunna vara hudfärgen, oräddheten, rockinslagen och att dom också råkar vara en grupp som är banbrytande för sin tid.