Whoa Recenserar: Zacke - Visst är det vackert.

Whoa Recenserar: Zacke - Visst är det vackert.

Året var 2004 och jag gick mitt första år på Alströmergymnasiet i Alingsås. Det var året då Sony lanserade sin Hi-Minidisc till de svenska hemmen och skulle därmed förklara krig mot Mp3-spelaren. Jag var dock en av få som fortfarande köpte LP-skivor och det var tack vare detta som det uppstod en viss problematik. Mitt otekniska huvud kunde nämligen inte på något sätt förstå hur jag skulle få över innehållet på mina vinyler i en portabel musikmaskin. Lösningen var både uråldrig och enkel och gick under namnet freestyle.

Min freestyle kunde inte kopplas upp till några datorer eller dylikt, man kunde däremot byta sida på bandet med bara ett endaste knapptryck. Dessa band hade jag tidigare, på ett tillgängligt sätt, fyllt med innehåll via min stereo hemma. Jag var stolt över min tegelkloss till musikmaskin, men jag var stoltare över dess innehåll. På mina blandband trängdes under en lång tid Jedi Mind Tricks, Chords, Loose Cannons, Mics of Fury med mera. Men något som jag var extra stolt över var Zacke och hans nyligen släppta EP, Färdighaft, och jag har idag ingen aning om hur mycket batteritid jag slösade på att spola fram och tillbaka för att höra detta verk ur mina hörlurar. Nu sex år senare har det blivit dags för Zakarias Lekberg att följa upp denna EP med sitt debutalbum, Visst är det vackert.