Recension: Movits! - Äppelknyckarjazz

Recension: Movits! - Äppelknyckarjazz

Från Whoa-bloggen

Tempot har höjts till ett mer intensivt och levande sådant, som gjort för att upplevas live, och antalet instrument har blivit fler. Bland dessa hittas bland annat banjo, basfiol, munspel, dragspel, trumpet, trombon, bastuba och hammondorgel. Man skulle kunna säga att Movits! är lite av en läcker, avlägsen släkting till andra livepräglade svenska hiphopakter som Illstar Allstars och JazzAttacks, influerade av allt från Cornelis Vreeswijk och Benny Goodman till Buena Vista Social Club och K-OS.

Precis som förut finns en allvarlig och politisk underton inlindad i det annars så charmiga och festliga framförandet. På Frihetssånger I Retro Adidas spottade Johan “Jivin’” Rensfeldt rader om nazism, kolonisering, nedbrytande högervindar, fattigdom, utanförskap och medborgaransvar. Budskapet i låtarna på nya Äppelknyckarjazz kretsar främst kring de svenska klasskillnaderna och dess olika baksidor, ofta beskrivna ur ett fattigt arbetarklassperspektiv. Vi snackar tomma plånböcker, problem med hyresgästföreningen, kravbrev från staten, arbetssökande, a-kassa, soc-bidrag fördomar, hög alkoholkonsumtion, vilda fester, klagomål från grannar och påhälsningar från polis.