Varför har svensk hiphop fått en oseriös stämpel?
Folk, majoriteten, den stora skaran tycker tydligen att svensk hiphop är lika seriös som korpfotbollen på högstadiet.
Jag har märkt det när man pratar om musiksmaker bland vänner och bekanta, när man nämner svensk hiphop så sittar de flesta på en och undrar varför man lyssnar på något sådan oseriös skitmusik.
Då försöker man självklart förklara, det går in hos några men absolut inte alla.
Ett annat exempel är mina föräldrar, jag har lyckats få min pappa att fatta vad svensk hiphop innebär, han har tillochmed läst mikrofonkåt och han förstår men han är inte intresserad.
Det är en helt annan grej, att förstå men att inte vara intresserad.
Min morsa förstår inte och dessutom är hon inte intresserad.
Det handlar att få folk att förstå, att det inte bara är attityd, nödrim och tuffa beat. (vilket de flesta verkar tro)
Svensk hiphop behandlar det svenska språket på hur många olika sätt som helst, man måste veta hur en meningsbyggnad fungerar, man måste förstå hur visor och melodier går hand i hand. Det finns underfundiga meningar så som punchlines.
Det räcker inte bara med att tro att man kan skriva lite text som rimmar i slutet och så kommer det fungera.
Känner ni igen det här fenomenet att folk i er omgivning ser på svensk hiphop som något oseriöst?