Den svenska scenen och det gamla goda vemodet
Efter att äntligen hunnit lyssna ikapp mig på den svenska hiphopscenen har jag märkt en viss trend i hur svensk hiphop låtit senaste året. Och den har blivit otroligt vemodig, på det där norrländska sättet, som man kan höra hos Jan Johansson och Bo Hansson t.ex. Och det gäller många; Chords, Fattaru, Organism 12, Paragon...
Är det en naturlig utveckling inom svensk musik (som inte är radioanpassad) när man börjar kunna sin genre, kanske? Vem startade trenden? Kommer det hålla i sig? Är det så att jag bara inbillar mig?
Hursomhelst gillar jag det, det är väl mina rötter från de jämtländska skogarna som spökar, kan tänkas ;)