Barnuppfostran och föräldratyper.
Hej.
Jag är en totalt lekman på det viset att jag inte har några barn, men jag kommer från en stor familj med många syskon och massor av syskonbarn. Jag har även en massa vänner med barn och jag har arbetat med barn.
Det här har fått mig att se 4 huvudsakliga inriktningar på barnuppfostran.
De är enligt mig:
1) Pedagogen.
Pedagogen uppfostrar sina barn att lära sig saker och testa nya saker. Det viktigaste för deras barn är att nå en fulländad utveckling. En pedagogs starka sida är vad jag tror tålamod och vilja att förstå barnens situationer och mönster och blir mer av en "guide" som förälder. Barnet vänder sig till föräldern med problem som i sin tur villigt delar med sig av sina erfarenheter och potentiella lösningar. Pedagogen tar en väldigt aktiv roll i barnens uppfostran och fortsatta liv och kommer hela tiden ligga över barnet som ett paraply av "förslag", "känslor" och "idéer" ("" = för stort för att sammanfattas under ett ord egn). Pedagogen kan ibland vara lite för tillbakahållande vad gäller förhållningsregler och ibland ha en överoptimistisk tro på barnens förmåga eller dess oförmåga, eller så strävar de blindlöst efter att uppnå den. En pedagog är oftast den känslosammaste typen av föräldrar, men vårdar ofta sina barn som motsats till samhälle och sig själva. De ser inte nödvändigtvis känslor som det viktigaste för ett barn. Alltså, det lär sina barn problemen och förutsättningarna i samhället för att fria sina barn från problem och öka deras förutsättningar istället för att lyssna på känslor. En pedagog är normalt vanligare hos män.
2) Agitatorn
En agitator är en förälder med tydliga regler och uppmaningar till sina barn. T.ex. så kan det innebära åsikter, städa hemma, tydliga principer om rätt och fel och jag skulle vilja kalla det här den traditionella föräldern av den äldre skolan. Agitatorn har en tydlig skiljelinje mellan vad som är familjeorienterat och vad som inte är det. Agitatorn har oftast en stor inverkan på barnens val och kan ibland uppfattas som sträng pga dess hårda regler. En agitator är självfallet inte nödvändigtvis sträng för det, utan fokuserar mera på karriärer, utbildningar, sociala nätverk och barnens prestationer. Relationen mellan Agitatorn och dess barn kan vara väldigt spänt eller så stark och bra att ingen relationen i deras liv någonsin kan jämföras i intensitet. En agitator lever ofta separata liv med det offentliga och det privata och en agitators barn brukar oftast styras av hög grad av moral och pliktetik. En agitator ser barnens anpassning till samhället och samhällets anpassning till deras barn som en väldigt stor fråga. Ett barn till en agitator drivs ofta av en komplicerad uppfattning om sig själva, sin förmåga och sina "måsten". En agitators relation till dess barn blir med tiden den omvända när barnet sätter sig över, eller åtminstone låter bli, att låta sin förälder har för stort inflytande i deras liv. De har själv skapat sin plikt och moraletik och därmed blivit egna agitatorer.
Agitator är normalt lika vanligt hos män som hos kvinnor.
3) Vännen
Vännen är en föräldrer som är relativt passiv i sitt föräldrarollsutövande vad gäller den traditionella biten. Vännen är någon som förhåller sig någorlunda passiv till barnens utveckling och låter de hitta egna vägar men i gengäld alltid finns där för att dela barnens erfarenheter. "Vännen" har sällan tydliga regler om rätt och fel utan agerar situationsorienterat och är ofta den förälder som minst tar en aktiv ställning i föräldraskapet utan istället låter barnen växa upp snabbare och mogna fortare eftersom relationen mellan ex mor och dotter i tonåren ofta leder till liknande intressen och de umgås flitigt, som vänner, på fritiden och tiden därimellan är de separata individer.
I vuxen ålder övergår relationen (förutsatt att inget dåligt hänt) oftast i något som liknar vänskap mellan jämnåriga och förälderns pondus över barnet oftast mattats av över tid. "Vännens" barn tenderar att stöta på större antal problem i sina liv pga förälderns ointresse av att vara pedagogiska i sin yrkesroll. I gengäld så har "vännens" barn oftast en väldigt stark kontakt med sina familj och ser samhället som en annan del av världen än den som de fokuserar på, sin egen och sin familjs. Vännens barn tenderar även att vara mer känslomässigt laddade inför överprestationer till skillnad mot andra barn.
"Vännen" är vanligast hos kvinnor.
4) Egoisten
Egoisten är den förälder som ser barnen som sin ägodel, eller deras rättighet att ha åsikter över. Egoisten ser barnens roll i deras (föräldrarnas) situation och de är normalt en familj med litet utspel för den känslomässiga. De karriärsinriktade, det sociala eller föräldern själv brukar huvudsakligen vara det viktigaste i familjen. Egoisten är en föräldrer som inte lyssnar särskilt mycket på sina barns behov eller förmågor utan lever ofta utefter drömlika bilder av vem barnet är utan att de egentligen behöver ha någon verklig förankrig. I den här typen av föräldrar är odrägligt beteende som vanligast.
Egoistens starka sida är främst den starka kontakten som knyts mellan barn och föräldrer. Egoisten får ofta barnet, medvetet eller ej, att bli beroende av föräldern och får därför svårigheter senare i livet när tonåren och senare vuxenlivet kommer. Principiella förhållningssätt är oerhört vanligt i den här kategorin.
Egoisten är en dålig förälder och jag tror inte det behöver någon närmare förklaring än såhär.
Egoisten är vanligt hos både män och kvinnor.
-
Vad har ni för tankar om det här? Kan ni några fler föräldrartyper? Vilken kategori skulle ni säga att era föräldrar tillhör?
Självfallet så går det inte att prata så här generellt om något så oerhört individuellt, men jag ser det som en tankekonstruktion som jag med tiden lärt mig utröna. Alla föräldrar har oftast drag från alla sidor, men att de huvudsakligen tillhör någon av huvudkategorierna.
Vad tror du? :)
Jag vill tillägga att jag förutsätter att föräldrarna älskar sina barn och gör allting de kan i bästa välmening, med möjligt undantag för egoisten som huvudsakligen lever sitt eget liv i första hand.
(Inlägget ändrat av Lepra 2012-03-03 17:57:14)
Jag kanske inte alltid har rätt, men jag har då fan aldrig fel!
|