Ta mig med storm!

När jag delar med mig av mina tankar till folk som inte känner mig brukar de kolla konstigt på mig, bli lite besvärade, försöka skämta bort det jag sagt eller bara undvika mig. Det är rätt kul.

Men hursomhaver, det låter som att du behöver någon likasinnad att bolla tankar med. Har du inga polare som ligger på samma våglängd?

Haha dissa på! Inlägget skulle inte skrika "offer- vaning"..

Tycker bara att allt som är viktigt eller äkta får inte plats i dagsläge..och det händer att jag känner saknad till människor som står för det verkliga, för det som spelar roll!

Ibland blir det inte som man planerat ;)

Jag har tusen teorier om varför människan är som den är idag men innan jag gör ett utlägg om det vill jag gärna höra vad du anser vara viktigt och äkta.

Dr Octagon har ratt, han har delat med sig av sina tankar manga ganger har pa Whoa, och allt for ofta tycker vi att han ar konstig :P

Med risk att jag kallas för skum, konstig o allt det där:

Äkta för mig är tankar och ord som man inte packar in i rosa presentpapper och servera på ett silverfart. Inte allt behöver vara diplomatiskt! Inte allt behöver vara genomtänkt. Känslan..det är real!
Att dela med av en äkta känsla till människor är fan real! :)

Din fråga är sjukt stor! Dr. Octagon! :)
Pratar du om evolution, psyket ...ja du, varför är människan som den är ..idag?

Det beror ju på hurdant du ser på människor?
Min syn på det hela är inte så positivt för jag anser att människor har glidit bort ifrån sig själva.
Våra egenskaper försämmras , ( som tyvärr inte alltid försämmrar konsekvenserna för själva individen) ...Människor är inte intouch med sig själva, sin inre kärna..vilket skapar obalans..och det är vad vi har idag: Obalans!


uhhh wierdooo! ;)

Håller med dig.
Nuförtiden verkar alla bara vilja passa in och vara sociala på ett falskt och jobbigt sätt tycker jag.

Word! Vad gör du "åt "det? :)

SexySoul:

Eftersom jag är väldigt outbildad inom området "packa in i rosa papper" men väldigt bra på att säga exakt vad jag tycker och tänker så har det resulterat i att flera människor inte gillar om mig idag. Jag anser dock att om man inte har ovänner så gör man någonting fel. Alltså, man ska inte sträva efter att skaffa sig ovänner utan ovänner är någonting oundvikligt om du är dig själv för alla kan inte gilla dig. Däremot kan du alltid lura alla att gilla "dig".

Men det sociala taskspelet har sin funktion och i många fall är det bra att dra till med ett fake-leende eller spela intresserad när man verkligen inte är det för att inte skapa ovänner i onödan. Jag personligen kan verkligen inte det men jag försöker lära mig.

Ang. människan etc. så har jag många vilda teorier men för att försöka hålla mitt inlägg någorlunda kort så säger jag att jag håller med dig om att människan har glidit bort från sig själv.

Människan är ett flockdjur och i grund och botten är vi alla samma lika, eller ett som många religioner säger. Jag känner att vi är i ganska stort behov av mänsklig kontakt på olika sätt för en mängd olika anledningar men att vi inte riktigt får det behovet mättat. Vi har bytt ut den mänskliga kontakten vi tidigare alltid hade mot fabricerad mänsklig kontakt, nämligen dator/internet, telefoni och TV. anledningen till det är att vi i dagsläget måste jobba en stor del av vår vakna tid för att ha råd att överleva och därför är för trötta när vi kommer hem för att socialisera med våra familjer och vänner utan sitter istället framför TV:n, datorn eller babblar med någon på luren. Barnen i sin tur får inte en uppväxt som de egentligen kräver för både morsan och farsan är helt slut när de kommer hem. Till middag blir det oftast något som går snabbt av samma anledning, folk är trötta. De flesta rätter som går snabbt är färdigmat som innehåller en massa skit som gör folk ännu tröttare och säkert gör att kidsen får ADHD och andra roliga "sjukdomar". Ungarna får dessutom väldigt lite riktig närhet och lär sig helt enkelt inte många nödvändiga känslor som i sin tur fuckar upp saker för dem som de inte förstår själva och så fortsätter det. Man försöker fylla igen de hålen med saker man förstår som t.ex. prylar och en hemmasnickrad självbild som är ihopsatt av skit man sett på TV och vad polarna gillar.

Det kanske blev lite mycket svammel och ofärdiga tankebanor men klockan är inte ens åtta.

Summan av kardemumman är att ja, vi har en grov obalans på många plan och det enda jag tror man egentligen kan göra är att finna en balans inom sig själv för att sedan kunna sprida den kunskapen genom att föregå med gott exempel och inte tvinga folk till att lyssna på just sin teori. Jag tror dock inte att det här är något nytt utan att människan alltid har varit i obalans, det är bara nu när alla medier är så lättillgängliga som det faktiskt är att fler börjar fatta att vi är rätt fucked up.

Kul att du nämner kärnan. En polare till mig brukar ta upp kärnan i tid och otid men han menar på att en stor del saknar kärna helt. Jag håller inte med utan påstår att många inte känner till sin kärna men att den finns där någonstans.

Ang. balansen:

Jag tror att alla människor missbrukar saker. Det kan vara droger, mat, relationer, känslor (kärlek, hat, självömkan, smärta etc) för att nämna några. Jag tror att människan gör det för att det finns en obalans som man oftast själv inte känner till och omedvetet kompenserar man för obalansen genom att missbruka något annat och skapa en ny obalans som man förstår, för den har man skapat själv.

För att finna de här obalanserna man inte skapar själv måste man kommunicera med sig själv och vara brutalt ärlig mot sig själv (det är nog mycket svårare att vara ärlig mot sig själv än andra. Men vill man ändra sig måste man först förstå vad man ska ändras ifrån). Det finns olika sätt som typ meditation, att bara vara själv, fysisk aktivitet som inte kräver att man tänker (typ diska) och att prata med andra människor man litar på så man kan öppna sig. Den senare går egentligen ut på att höra sina egna tankar med öronen och för de flesta krävs det en annan person som egentligen inte gör annat än att lyssna (en form av psykologi går exakt ut på det, man får inga frågor utan man har bara en person som lyssnar på en).

Sen ska man finna en balans i sina olika relationer, en balans med uppgifter kontra tid, en balans i sin kost så man får i sig allt man behöver och tusen andra saker man vill ha balans i för att må bra. Livet är en enda lång balansakt, men blir man grym på det behöver man inte tänka på att man balanserar saker utan då har man sitt flow och allt känns så mycket lättare. Jag har varit där i perioder. Det är inte så jättesvårt att ta sig till toppen, det är mycket svårare att hålla sig kvar där. Livet.

Glömde säga, man ska inte begränsa sig från livets väldigt breda spektrum av njutning men man ska inte missbruka den heller.

Jag anser att glädje är den tungsta känslan som finns. Positivt tänkande är svårare än negativt tänkande. För det är just att man måste bibehålla dessa känslor..och det är stark att kunna göra det!
Hur som helst ..:

Men det sociala taskspelet har sin funktion och i många fall är det bra att dra till med ett fake-leende eller spela intresserad när man verkligen inte är det för att inte skapa ovänner i onöda

Håller jag inte helt med om. Jag förstår, du har rätt! Men bara för det är så behöver det inte vara så! Det är en lek som hållt på i all evighet o den är vi slav till. Patetiskt nog är det just den leken som får oss att glida ifrån oss själva men den leken fungerar!
Vi har olika roller. Alltifrån elev, jobba"kompis" till flickvän/pojkvän, dotter/son o.s.v
Och att le och leka ödmjuk när man egentligen pissar på saker o ting kanske fungerar på sitt jobb men när man är "ledig" ska man enligt mig inte låtsas något överhuvudet taget ( helt fel att jobbet ska vara ett undantag dessutom). Grejen är att det slår tillbaka mot en själv! ...Ingen bryr sig om du låtsas eller om du verkligen tycker eller tänker.. förstår du? Just när du lalar runt för att inte skapa ovänner F-ckar du dig själv och sanningen till dig själv!
Det är en fattig ursäkt att inte vilja skaffa ovänner i onödan. Men jag förstod att du har svårt att vara "fake". Hur som helst. Där finns det också en balans. Om man inte diggar läget behöver man inte prata emot och man behöver inte hålla med! Man behöver ingenting!! det är just det : att slänga sitt ego i sjön och skippa jidder! Det är inte angenämt inte heller positivt att tala emot! Låt de ovetande tro att de vet men se till att de ej får talan!
Vill du skapa insikter gör du det genom att ställa dina frågor och de inser själva genom att svara sina patetiska svar ( Som Sokrates till exempel ..soft snubbe)

krävs det en annan person som egentligen inte gör annat än att lyssna

Och vill man leka duktig pojk som slipper ha ovänner får man ta konsekvenserna..och det är ju att man inte är "real" mot sig själv..addera alla dessa fake leenden ..och du åldras lika fort som en kärring med 4 barn och socialbidrag( Till alla som har 4 barn o socialbidrag ..det är var inget personligt påhopp! Sådär.. inga ovänner här inte;))
Hellre att jag har folk som ifrågesätter mig och dissar mig än att inte ha mig själv!
Jag förstår att "diplomati" kan vara nödvändig men det är tröttsamt.
Det viktigaste är att leva som man vill med hänsyn till andra människor! Låt de tycka, tänka, säga...det är inte upp till mig eller dig att skapa en slags balans i deras tillvaro!
Ja så klart ska man visa sig vara ett bra exempel på att vara god människa. Men inte för att de ska härma, lära, inse , förstå...utan för DU ska lära, inse och förstå! du kan inte rädda världen ( vilket kanske är förklaring till din cynism som är rätt så underhållande ;) ) , men du kan rädda eller upptäcka dig själv!
Om alla människor hade gjort det och tagit hand om sin kärna ( håller med dig, den existerar i alla människor...nånstans nergrävt ..men den finns) så skulle man inte behöva bry sig om vad alla andra gör! Inte heller behöva man vara glad när man vill skrika ..framförallt: man behöver inte bli upprörd!

:)

Spektrum av njutning = mat, alkohol och sex?

Jag anser att glädje är den tungsta känslan som finns. Positivt tänkande är svårare än negativt tänkande. För det är just att man måste bibehålla dessa känslor..och det är stark att kunna göra det!

Jo, mörkret är alltid lättare än ljuset. Det är lättare att förstöra än att bygga upp. Och glädje är väl det alla vill uppnå men vägen dit verkar de flesta ha problem att hitta.

Håller jag inte helt med om. Jag förstår, du har rätt! Men bara för det är så behöver det inte vara så! Det är en lek som hållt på i all evighet o den är vi slav till. Patetiskt nog är det just den leken som får oss att glida ifrån oss själva men den leken fungerar!
Vi har olika roller. Alltifrån elev, jobba"kompis" till flickvän/pojkvän, dotter/son o.s.v
Och att le och leka ödmjuk när man egentligen pissar på saker o ting kanske fungerar på sitt jobb men när man är "ledig" ska man enligt mig inte låtsas något överhuvudet taget ( helt fel att jobbet ska vara ett undantag dessutom). Grejen är att det slår tillbaka mot en själv!

Det finns tusentals situationer då man måste behålla sin känslor för sig själv för att inte lägga krokben på sig själv. T.ex. om man är skitförbannad och en polare ringer och gråter för att hennes farsa har dött så biter man ihop sin egen ilska om min vill träffa den vännen igen. Det är ett extremt exempel men man måste låta andras känslor få plats ibland för att det ska fungera mellan två människor socialt. Om du bara lever ut dina känslor och skiter i andras så kommer folk inte palla hänga med dig i längden förutom det faktum att det är lustigt att iaktta såna människor ibland.
Även på den punkten måste det finnas en balans. Fast givetvis måste man få utlopp för sina egna känslor också, men ibland måste man lägga de på paus tills den andras känslor har fått ha sitt utspel.

Det är en fattig ursäkt att inte vilja skaffa ovänner i onödan. Men jag förstod att du har svårt att vara "fake". Hur som helst. Där finns det också en balans. Om man inte diggar läget behöver man inte prata emot och man behöver inte hålla med! Man behöver ingenting!! det är just det : att slänga sitt ego i sjön och skippa jidder! Det är inte angenämt inte heller positivt att tala emot! Låt de ovetande tro att de vet men se till att de ej får talan!

Får de inte talan om man inte svarar? Men jag fattar grejen med att man inte behöver jiddra emot. Tyvärr kan jag tycka att det är kul att diskutera för diskuterandets skull, men då blir det genast en positiv sak i alla fall för mig :)

Vill du skapa insikter gör du det genom att ställa dina frågor och de inser själva genom att svara sina patetiska svar ( Som Sokrates till exempel ..soft snubbe)

Den grejen funkar men inte alltid. Har de en helt annan uppfattning så kommer de inte nå insikten man försöker väcka genom att fråga sig fram.

Och vill man leka duktig pojk som slipper ha ovänner får man ta konsekvenserna..och det är ju att man inte är "real" mot sig själv..addera alla dessa fake leenden ..och du åldras lika fort som en kärring med 4 barn och socialbidrag( Till alla som har 4 barn o socialbidrag ..det är var inget personligt påhopp! Sådär.. inga ovänner här inte;))
Hellre att jag har folk som ifrågesätter mig och dissar mig än att inte ha mig själv!
Jag förstår att "diplomati" kan vara nödvändig men det är tröttsamt.
Det viktigaste är att leva som man vill med hänsyn till andra människor! Låt de tycka, tänka, säga...det är inte upp till mig eller dig att skapa en slags balans i deras tillvaro!

Det är därför man har en liten click människor som man hänger med ofta och kan vara sig själv med, alltså likasinnade. Likasinnade dras alltid till varandra så har du inga får du fälla ut magneterna :)

Sen är det aldrig fel att ha ett fett kontaktnät a.k.a. polare man hänger med ibland pga man har ett visst intresse man delar. Om man t.ex. gillar att spela badminton så kan man ha en badmintonpartner som man träffar två ggr i veckan och lirar med. Det är bara kefft mot sig själv att inte spela det sociala spelet med den personen då man får ändå ut något annat av vänskapen.

Om alla människor hade gjort det och tagit hand om sin kärna ( håller med dig, den existerar i alla människor...nånstans nergrävt ..men den finns) så skulle man inte behöva bry sig om vad alla andra gör!

Tyvärr tror jag inte de flesta förstår hur man tar hand om sin kärna. Inklusive jag själv, men jag känner att jag närmar mig i alla fall :D

Inte heller behöva man vara glad när man vill skrika ..framförallt: man behöver inte bli upprörd!

Folk tar sig själva på för stort allvar.

Spektrum av njutning = mat, alkohol och sex?

Haha, det är den heliga treenigheten ;)

Nädå, det kan vara allt möjligt som ger folk njutning. Höga farter, kärlek, glädje, socker, sex, droger, mat för att nämna några.

Jag skulle vilja se en "näringspyramid" fast med vad man behöver för att vara lycklig.

* "anledningen till det är att vi i dagsläget måste jobba en stor del av vår vakna tid för att ha råd att överleva och därför är för trötta när vi kommer hem för att socialisera med våra familjer och vänner"
- För att ha råd att överleva behöver du inte jobba många dagar i månaden. Det är all vardaglig lyxkonsumtion som orsakar de stora kostnaderna:
snabbmat, ny hemelektronik (är det nödvändigt att byta mobil ofta? håller inte datorn ett halvår till? o.s.v.), bil istället för kommunala resor, två bilar istället för att samåka, 20-25 grader inomhus, märkeskläder o.s.v. o.s.v.
Vill du "leva bekvämt" måste du jobba mycket.
Vill du däremot leva ett lugnt liv behöver du inte jobba mycket. Bara du har boendet fixat är det lugnt.
(och nej, jag snackar inte om att snylta soc.)

* "man måste låta andras känslor få plats ibland för att det ska fungera mellan två människor socialt."
- Jupp :)

10-4, over...

Mackan: Maslow har ritat typ en sån pyramid.

Länk till http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/58/Maslow%27s_hierarchy_of_needs.svg

Mabande:

För att ha råd att överleva behöver du inte jobba många dagar i månaden. Det är all vardaglig lyxkonsumtion som orsakar de stora kostnaderna:
snabbmat, ny hemelektronik (är det nödvändigt att byta mobil ofta? håller inte datorn ett halvår till? o.s.v.), bil istället för kommunala resor, två bilar istället för att samåka, 20-25 grader inomhus, märkeskläder o.s.v. o.s.v.
Vill du "leva bekvämt" måste du jobba mycket.
Vill du däremot leva ett lugnt liv behöver du inte jobba mycket. Bara du har boendet fixat är det lugnt.
(och nej, jag snackar inte om att snylta soc.)

Du predikar till kören. Jag pratar om dom andra ;)
Men lite mer än några dagar om månaden måste du jobba för att få ihop till hyran, el, käk och resten av det nödvändigaste.

Det där halv-bohemiska livet kan man ju glömma den dagen man skaffar barn dock.

försämrade egenskaper, obalans, förändrade psyken pga konsumtion, hets och omgivningens krav och allt vad ni pratar om är enligt mig bara blajblaj. ni försöker lägga en värdering och ett syfte i det mänskliga livet och någon slags riktad och styrd evolution. förändring är inget annat än just förändring, och är en anpassning till nya miljöer. om anpassningarna inte passar så handlar det inte om att de är fel, utan om att ta sig själv på lite för stort allvar och tycka att man som individ har ett värde och en möjlighet att påverka detta. det finns ingen kärna. skulle det visa sig att konsumtionshetsen på sikt innebär människans utrotning (vilket jag inte ser som omöjligt) så är det bara så. punkt. vi människor lägger alldeles för stor vikt vid vår egen existens och missar hela poängen som i stort sett går ut på att; det finns ingen poäng

sjukt intressant tråd måste jag ändå säga när jag öppnade dörren och tittade in. Jävligt intressanta ting som diskuteras och även fast jag i..princip..inte fattar ett skit.. så finner jag detta ruskigt intressant.
Det här med att Trådskaparen mindes "tillbaka" och saknaden av att "flumma" omfamna henne likt en tsunamis svall, vad var orsaken till din känsla att beröra mig, just mig? Jag ser mig ändå som en ganska klar kille snarare än smutsig, skum. Eller dum, för den delen. Sen så måste jag även tillägga att det eventuellt finns en risk att ni som läser detta inte fattar ett skit. Vilket iofs är förstårligt sett från mitt perspektiv. Jag vet ju vem jag är och jag vet ju även vad jag gör. Jag Själv som person om du kan läsa av kartan rätt.
Ja-ja, ska inte klampa in som en gorilla med rosa baddräkt likt en förvrängd brüno. Men jag ville bara "flumma" lite som trådskaparen mindes "tillbaka" till. Tack för att ni stod ut med höga..STORA..ehm..mig?

bperb P28

läste inte så jätte noga vad som har skrivits i tråden

men konsumtions hets osvosv kan ju så klart innebära att människorna mår sämre pga den stress det är i sig, de värden man prackas på och sättet man bygger upp sitt liv runt konsumption? det kanske inte finns någon yttersta mening men det betyder väl inte att vi inte kan må sämre pga en twistad livsstil?

Doc Ock - Nja, det nödvändigaste kan man klart komma undan med ett par dagars jobb, men i och för sig: jag uppar till en veckas arbete så blir det riktigt bekvämt - förutsatt att det inte är bemanningsföretagsskit...
Boendekostnaden behöver inte bli så värst hög förutsatt att man kan klara sig utan att bo längs med tunnelbanan ;)

wasteapa01 - Om du tänker ge barnet en likadan uppväxt som "alla andra" så kommer du garanterat att behöva jobba häcken av dig, men var inte lite av diskussionen just att skippa TV, dataspel o.dyl? :)

bperb - Jag hoppas jag inte var inkluderad i den där deterministanklagelsen :)

10-4, over...

Dr. Octagon!

Jo, mörkret är alltid lättare än ljuset. Det är lättare att förstöra än att bygga upp. Och glädje är väl det alla vill uppnå men vägen dit verkar de flesta ha problem att hitta.

Folk är inte beredda att uppnå glädje! Det är mycket skönare att sitta o älta sina jävla skitproblem! Att bli hörd är skönare än att få råd...jidder , gagga, och lipa..
Negativa känslor verkar skapa trygghet för majoriteten för man är van. Och om man mår skit har man inget att förlora. Synd som fan!
Att vara ett offer är självdestuktivt, så klart...det har blivit till en trend!
Människor förstör sig själva för att sedan kunna bygga upp sin tillvaro igen. Det känns som folk måste först dö, för att kunna leva igen..för att kunna må så jävla bra att de faktiskt klarat av saker och känner sig stark! Är det en slags utmaning, manipulation? Att må piss, att låta det gå så långt att man shii pallar mer..och sen får man en insikt o man blivit frälst för man är numera stark? ..och njuter av känslan till det positiva har gjort sitt för att återigen kan glida ned till sin lilla depression?
Gah!

Det finns tusentals situationer då man måste behålla sin känslor för sig själv för att inte lägga krokben på sig själv. T.ex. om man är skitförbannad och en polare ringer och gråter för att hennes farsa har dött så biter man ihop sin egen ilska om min vill träffa den vännen igen

Lyssna, jag är inte den som är den.. jag pissar inte på andras känslor! Om någon ringer och pratar om sina känslor ( vet inte varför du lackade, var farsan ett svin?...väckte hon dig när hon ringde?..men det kanske inte ska komma upp på tal heller) så finns man där..fast man sover, äter, eller ska upp tidigt! Hehe jag menar inte att man ska skita i ..att bara ta och sen gitta! Naa!
Hur som helst.. civilkurage, ödmjukhet och hänsyn är enligt mig också en helig treenighet :)...när du lackar fast du håller käft för hon ska må bra ( o.s.v.) så tyder det på vänskap.. att hålla tyst när man ska vara tyst är en egenskap som är nästintill helig! ..och om du kämpar emot för att vara tyst fast du lackar så kallar jag det för klokt (om konsekvernserna hade framkallat känslor hos den andre som väger mer än din egen ilska!..)

Tror att både du , jag och många fler vet exakt vad det innebär att jiddra att disskutera , att skapa lite ilska hos någon som förtjänar det, för det är kul för det är givande, Att sätta någon på plats som inte visar respekt, fysiskt eller psykiskt..allt det där.
Och jag känner att jag inte orkar vara arg..har kort stubin, jag orkar inte bry mig om små skit längre...jag pallar inte engagera min dyrbara tid på folk som inte förtjänar det. Hellre sittar jag här på whoa och skriver ner all min skit för du eller någon annan ska ge respons haha! ;)

Det där med Talan, fastän de ska svara på dina frågor ...kanske blev lite komplext!
Människor som har insikter som inte bidra med harmoni ska ej ha talan ( i samhället då)...men för att de ska få en insikt om hur kasst tankesätt de har bör man ställa frågor.."

Tror du inte att människor skulle må bättre av att hålla käft när man förstår att ens ingripande skulle ha höga konsekvenser för någon annans välmåend? ..men hellre tala när man vet att man kan förändra en person`s synvinkel?


Du sa att du har jiddrat med folk ( min tolkning) och de har tagit illa upp? När jiddrar du med folk...när du sitter hemma hos nån,spliffar... när du står på krogen o tar dig en öl? När en vän ringer o lipar om att världen är orättvis?
När öppnar du din "käft" och varför tar folk illa upp?

Blev personligt nu.. men eyy..it is what it is :)

wasteapa01: Vill du utveckla den tanken?

bperb: Med den kunskapen vi har idag kan vi styra vår utveckling i alla fall någorlunda, om vi skulle vilja det. Förövrigt så har alla rätt till sin tes om varför vi existerar men det är ingen absolut sanning även om det känns så för dig.

Mabande: Man kan komma undan med 2300:- i Fittja. Problemet är att det är en hyresrätt och de vill att man har en viss nivå på sin inkomst innan man får flytta in. Så om jag tjänar säg 4600:- som är det dubbla av hyran så kommer jag ändå inte få flytta in för att de anser att jag tjänar för lite för att kunnaha råd med en hyra på 2300:-. Och så är det överallt. Vill man ha boende måste man ha en ordentlig inkomst.

Förövrigt har jag hela mitt liv längst tuben, det vill jag inte kasta bort för att bo lite billigare. Nu bor jag iofs. extremt billigt längst tuben men ändå.

Folk är inte beredda att uppnå glädje! Det är mycket skönare att sitta o älta sina jävla skitproblem! Att bli hörd är skönare än att få råd...jidder , gagga, och lipa..

Jag har märkt att de flesta inte vill ha råd för att de vill lösa sin skit själva. Sen att många inte har förmågan till att lösa det själva och är för stolta för att ta råd från andra är väl deras förlust men jag har i alla fall dragit ner på att ge råd efter att jag faktiskt förlorat "polare" pga det.

Negativa känslor verkar skapa trygghet för majoriteten för man är van. Och om man mår skit har man inget att förlora. Synd som fan!
Att vara ett offer är självdestuktivt, så klart...det har blivit till en trend!
Människor förstör sig själva för att sedan kunna bygga upp sin tillvaro igen. Det känns som folk måste först dö, för att kunna leva igen..för att kunna må så jävla bra att de faktiskt klarat av saker och känner sig stark! Är det en slags utmaning, manipulation? Att må piss, att låta det gå så långt att man shii pallar mer..och sen får man en insikt o man blivit frälst för man är numera stark? ..och njuter av känslan till det positiva har gjort sitt för att återigen kan glida ned till sin lilla depression?
Gah!

Nu är vi åter igen inne på balanserna. Det är lite som en gungbräda mellan de två extremerna, alltså må skit eller må skitbra. Sen låter det där lite bipolärt eller som någon som lider av en depression, men vem gör inte det idag?

Lyssna, jag är inte den som är den.. jag pissar inte på andras känslor! Om någon ringer och pratar om sina känslor ( vet inte varför du lackade, var farsan ett svin?...väckte hon dig när hon ringde?..men det kanske inte ska komma upp på tal heller) så finns man där..fast man sover, äter, eller ska upp tidigt! Hehe jag menar inte att man ska skita i ..att bara ta och sen gitta! Naa!

Ok, då missuppfattade jag dig lite. Jag vet inte varför men i början verkade det handla om att låta sina egna känslor styra och skita i andras. Jag tolkade väl in något i det du skrev.

Hur som helst.. civilkurage, ödmjukhet och hänsyn är enligt mig också en helig treenighet :)...när du lackar fast du håller käft för hon ska må bra ( o.s.v.) så tyder det på vänskap.. att hålla tyst när man ska vara tyst är en egenskap som är nästintill helig! ..och om du kämpar emot för att vara tyst fast du lackar så kallar jag det för klokt (om konsekvernserna hade framkallat känslor hos den andre som väger mer än din egen ilska!..)

Men är inte det samma sak som att le falskt när en bekant berättar något som man förväntas le artigt åt.

Tror att både du , jag och många fler vet exakt vad det innebär att jiddra att disskutera , att skapa lite ilska hos någon som förtjänar det, för det är kul för det är givande, Att sätta någon på plats som inte visar respekt, fysiskt eller psykiskt..allt det där.
Och jag känner att jag inte orkar vara arg..har kort stubin, jag orkar inte bry mig om små skit längre...jag pallar inte engagera min dyrbara tid på folk som inte förtjänar det. Hellre sittar jag här på whoa och skriver ner all min skit för du eller någon annan ska ge respons haha! ;)

Du har inte samma mål som jag när det kommer till att jiddra. Jag är aldrig ute efter att sätta den andra på plats (ok, i vissa extremfall som att diskutera med en nazist t.ex.), jag är ute efter att jiddra. Att förfina min teknik, bli bättre på att argumentera och utveckla min retorik. Visst, folk har börjat grina när det har dragits till sin spets men jag har aldrig haft det som målsättning. Jag bryr mig oftast inte ett skit om den andra personen. Nu vet jag inte vilket som är värst mot den andra människan, men jag får i alla fall ut väldigt mycket av att jiddra och tycker min tid är väl spenderad. Jag förstår att man känner som du om man går ut för att domdera över någon för det är som du säger, ingenting man själv tjänar på.

Det där med Talan, fastän de ska svara på dina frågor ...kanske blev lite komplext!
Människor som har insikter som inte bidra med harmoni ska ej ha talan ( i samhället då)...men för att de ska få en insikt om hur kasst tankesätt de har bör man ställa frågor.."

Din syn på harmoni kan vara min syn på kaos. Vem avgör vem som får tala?

Tror du inte att människor skulle må bättre av att hålla käft när man förstår att ens ingripande skulle ha höga konsekvenser för någon annans välmåend? ..men hellre tala när man vet att man kan förändra en person`s synvinkel?

Nä. Jag har inget ansvar för någon annans välmående. Jag kan ha väldigt goda intentioner när jag försöker ändra någons synvinkel och det kan sluta med att den andra tar illa upp liksom att jag kan vara ute efter att knäcka någon som jag tycker är idiot men resultatet kan bli att idioten får en insikt och utvecklas till en bättre människa. Vi kan aldrig veta vad våra handlingar har för resultat baserat på varför vi utför dem.

Du sa att du har jiddrat med folk ( min tolkning) och de har tagit illa upp? När jiddrar du med folk...när du sitter hemma hos nån,spliffar... när du står på krogen o tar dig en öl? När en vän ringer o lipar om att världen är orättvis?
När öppnar du din "käft" och varför tar folk illa upp?

All of the above? :)

Allt hänger egentligen på vilket humör jag är på. Det har faktiskt blivit mindre av den varan ju äldre jag blivit och jag har börjat skita i många öppna mål för att undvika att folk ska lacka på mig i onödan (jag har lärt mig vilka som tar sig själva på för stort allvar i mina kretsar). Problemet är väl att jag har svårt att förstå när folk faktiskt är allvarliga och känner så starkt för något att deras världsbild raseras om man är där och petar och därför så kan jag stå där och peta ibland.

Jag kan inte ta upp några konkreta exempel såhär. Antingen får du söka på mitt namn här på whoa (dock har jag inte skrivit så mycket på senare tid så kolla nått år bakåt) eller så får du helt enkelt börja umgås med mig och studera mitt beteende bland andra homo sapiens sapiens ;)

Det känns som folk måste först dö, för att kunna leva igen..för att kunna må så jävla bra att de faktiskt klarat av saker och känner sig stark!

Man måste ju ha varit nere för att förstå att man är uppe. Har man inget att jämföra med så vet man ju inte vart man är.

som-om

om människorna mår sämre av detta så är vi dåligt anpassade till vår omgivning. utan att lägga in nåt syfte eller någon värdering i detta kommer vi möjligen då rotas ut.

mabande

det beror på, tar du åt dig?:)

dr octagon

Med den kunskapen vi har idag kan vi styra vår utveckling i alla fall någorlunda, om vi skulle vilja det. Förövrigt så har alla rätt till sin tes om varför vi existerar men det är ingen absolut sanning även om det känns så för dig.

nej, att vi kan "styra vår utveckling" är en farlig missuppfattning som delas av många idag men som går emot exakt all den vetenskap som är gängse uppfattning. det är ärligt talat lite oroande att de flesta verkar vara överrens om att skapelseberättelserna är båg men att många missar själva poängen med att livet skulle ha ett syfte eller en mening, något som bara fungerar i en religiös övertygelse som inte är förankrad i någon form av vetenskap.

självklart har vi alla rätt till egna uppfattningar om varför vi existerar, men att livet är annat än en slump är byggt på förhoppningar och en gudsförklaring av sig själv som inte har något stöd överhuvudtaget. möjligen skulle det kunna vara en intressant filosofisk fråga, men eftersom den är grundad på felaktiga antaganden så är den knappast ens det. jag påstår inte att min uppfattning är sanning, jag påstår bara att uppfattningen att livet har en mening inte är det.

eller så får du helt enkelt börja umgås med mig och studera mitt beteende bland andra homo sapiens sapiens ;)

Vi ses när vi ses!

Hehe har faktiskt inget att tillägga förrutom att det faktiskt var givande att höra vad du har att säga! :)

bperb: Nu är "vår utveckling" ett väldigt brett begrepp men på individnivå kan vi ändra våra vanor och ovanor om vi vill vilket ändrar våran individuella utveckling, som ett exempel. Forskare kan pilla med gener och mänskligt uppbyggnadsmaterial i princip hur mycket som helst vilket skulle kunna styra vår utveckling om man satte det i verket.
Vi kan spränga alla byggnader på hela planeten om vi vill och det påverkar väl vår utveckling? Etc etc.

Och allt liv har en mening. Om den inte hade det, vad är då meningen till att du lever? Varför ger du bara inte upp på en gång om det inte finns någon som helst mening till att du existerar?

SexySoul: Bah, varför lägger du ner nu när vi precis har kommit igång? :P

Dr. Octagon
Som du vill ... :)
Faktiskt vill jag påpeka en sak...du har rätt när du säger att man måste slå sig på käften för att veta att det gör ont ( mina ord ) ja, man måste lida för att uppskatta det som är bra!
Men vet du vad, det känns som folk inte klarar av harmoni (tillbaka till att glädje är en tung känsla att bära dvs bibehålla)
Jag får en känsla av att människor diggar att fucka upp för att sedan kunna bygga upp. Inte på ett " efter regn, kommer solsken" sättet... utan för att människor är självdetruktiva och får en kick utav att må dåligt, att fucka, att riskera...(nu snackar jag inte en hundring på black jack) ..människor vet vad som är bra för de..men ÄNDÅ så vill de känna kicken, som har en negativ konsekvens! ..
Varför? ...Varför f-uckar människor medvetet med sin existens? ( Pallar inte gå in på hur man värdesätter sig själv)...om man bortse ifrån att människor har den fria viljan..hur kan det komma sig att de använder den på ett negativt , självdestruktivt sätt (oftast för att kunna känna sig levande?) ..är harmoni ingen utmaningen...är harmoni inte en kick? ...jag antar att det är det..annars hade folk inte k-ullat omkring för att kunna få känna dessa små hormoner som frigörs när man väll kommer till höjdpunkten. Men ja.. det är också en sak..när vi känner oss i obalans använder vi oss av andra människor eller medel för att bli tillfredställd ( use and abuse ..go for it..) men ja..det är dock som vanligt bara en fattig manipulation för att få oss att må bättre.
Yeah, Jag brukar säga att det inte spelar någon roll om man lever i en illusion sålänge det skapa välbefinnande så skiter jag i. Tycker dock att det är rätt så fascinerande att människor motarbetar sig själva...men inte vet hur fan de hamnade där.
Livet är inte fucked up....det är vi människor som gör det fucked up och livet bara är en stackars jävel som skakar skallen varje gång man inte behandlar det med respekt.
Ja du har nog rätt..människor har alltid varit i obalans..men nu börjar folk undra.
Men vad vill de höra?

ahh jag känner mig som en sliten och bitter dagisfröken som inte får barnen att sitta stilla :P haha.. aiits...

Doc Ock
* "Och så är det överallt. Vill man ha boende måste man ha en ordentlig inkomst."
- Nej, så är det inte överallt. Framför allt inte om du planerar lite.
Om du jobbar två år utan att lyxa kan du köpa ett hus och en bil och sen bara stödjobba lite.
Vill du ta ett banklån för bostad är det du behöver en fast inkomst och en kalkyl sm visar att du har en viss summa att leva på efter avbetalningen.

* "Förövrigt har jag hela mitt liv längst tuben, det vill jag inte kasta bort för att bo lite billigare."
- Vilket är precis vad jag snackar om när jag säger bekvämlighet och vardagslyx: du vill inte flytta från tunnelbanekartan för att det är hemtamt och enkelt :)

* "Och allt liv har en mening. Om den inte hade det, vad är då meningen till att du lever?"
- Vad lägger du i begreppet "mening"? Är det en "högre mening" som i att det redan när du föddes fanns ett mål med ditt liv, eller menar du "meningsfullt" som i att du gillar upplevelsen och ser fram emot vad som kan hända i din framtid?
Livet kan ju vara meningsfullt utan att ha en inneboende mening.

bperb - Nej, men ville bara försäkra mig (är lite van vid omotiverade påhopp) :)

* "att vi kan "styra vår utveckling" är en farlig missuppfattning som delas av många idag men som går emot exakt all den vetenskap som är gängse uppfattning."
- Nja, jag tror du förväxlar det med vissas påståenden om att vi satt evolutionen ur spel :)
Det är ju enkelt att spela på de gamla 30-talsvibbarna, införa rasbiologiska institut (igen) och dra det så långt som till selektiv avel (vilket i och för sig sker idag, men mer utifrån socioekonomiska egenskaper än genetisk).

10-4, over...

Jag får en känsla av att människor diggar att fucka upp för att sedan kunna bygga upp. Inte på ett " efter regn, kommer solsken" sättet... utan för att människor är självdetruktiva och får en kick utav att må dåligt, att fucka, att riskera...(nu snackar jag inte en hundring på black jack) ..människor vet vad som är bra för de..men ÄNDÅ så vill de känna kicken, som har en negativ konsekvens! ..
Varför? ...Varför f-uckar människor medvetet med sin existens? ( Pallar inte gå in på hur man värdesätter sig själv)...om man bortse ifrån att människor har den fria viljan..hur kan det komma sig att de använder den på ett negativt , självdestruktivt sätt (oftast för att kunna känna sig levande?) ..är harmoni ingen utmaningen...är harmoni inte en kick?

Människan är väl överlag en rätt destruktiv filur så det är inte så konstigt att vi också är självdestruktiva.

Det finns säkert flera tusen olika anledningar till varför man är självdestruktiv men jag tror att finna en konstant harmoni är den ultimata utmaningen. Och de flesta pallar inte välja den svåra vägen när det finns en hel drös mycket lättare vägar att vandra.

.jag antar att det är det..annars hade folk inte k-ullat omkring för att kunna få känna dessa små hormoner som frigörs när man väll kommer till höjdpunkten.

Det är inte harmoni, det är bara en drog som alla andra som frigör lite endorfiner och annat kul i hjärnan :)

Men ja.. det är också en sak..när vi känner oss i obalans använder vi oss av andra människor eller medel för att bli tillfredställd ( use and abuse ..go for it..) men ja..det är dock som vanligt bara en fattig manipulation för att få oss att må bättre.

Du menar väl för att lura oss att tro att vi mår bättre ;)

Yeah, Jag brukar säga att det inte spelar någon roll om man lever i en illusion sålänge det skapa välbefinnande så skiter jag i. Tycker dock att det är rätt så fascinerande att människor motarbetar sig själva...men inte vet hur fan de hamnade där.

Jag tror att många motarbetar sig själva omedvetet. De tror att de vandrar på rätt väg och det slutar med att de blir frustrerade över att de aldrig kommer fram.

Ja du har nog rätt..människor har alltid varit i obalans..men nu börjar folk undra.
Men vad vill de höra?

Bra fråga. De lär inte vilja höra sanningen i alla fall.

Mabande:

Om du jobbar två år utan att lyxa kan du köpa ett hus och en bil och sen bara stödjobba lite.

Haha, jobbar som bankdirektör då eller?

- Vilket är precis vad jag snackar om när jag säger bekvämlighet och vardagslyx: du vill inte flytta från tunnelbanekartan för att det är hemtamt och enkelt :)

Nej, för att jag har hela mitt liv där. Palla flytta ut i skogen i nåt ruckel för att komma undan billigt. Hur billigt blir det egentligen om man måste pröjsa soppa för flera mil varje gång man ska jobba/fixa mat/husgeråd etc.

- Vad lägger du i begreppet "mening"? Är det en "högre mening" som i att det redan när du föddes fanns ett mål med ditt liv, eller menar du "meningsfullt" som i att du gillar upplevelsen och ser fram emot vad som kan hända i din framtid?
Livet kan ju vara meningsfullt utan att ha en inneboende mening.

Jag vet fan inte...varken eller egentligen. Ska klura lite på den.

Doc Ock - Jag vill bara poängtera att jag inte diskuterar utifrån hur jag själv skulle vilja ha det, utan utifrån premisserna att inte vara "för trötta när vi kommer hem för att socialisera med våra familjer och vänner" och inte sitta i koma framför dator / TV och vad mer som togs upp tidigare :)

* "jobbar som bankdirektör då eller?"
- Nah, i så fall skulle man inte behöva stödjobba sen ;)
Jag tror du fortfarande är lite för inne i bekvämlighetstänket med internet och kabel-TV. Du kan få tag i en bostadsrätt (liten och i skåne) för 65 k som har en avgift på 2 k / månad. eller varför inte ett hus? Du kan få en helt okej bil för 20-30 k.
Om du har ett jobb som ger 10 k efter skatt och har hyra på 2,3 i Fittja kan du lägga 2,7 på mat och annat och spara 5 k / månad. På två års gnetande blir det 120 k. Bara på det jobbet har du alltså bostadsrätten, bilen och pengar över till att köpa möbler och böcker.

* "Nej, för att jag har hela mitt liv där. Palla flytta ut i skogen i nåt ruckel för att komma undan billigt."
- Som jag sa: hemtamt :)
Det handlar som sagt inte om att komma billigt undan, utan om att maximera sin fritid och ha ork att umgås med sin familj och vänner. Så häng på på tankeexperimentet och fundera lite. vad skulle du egentligen behöva för att klara dig? ;)

* "Hur billigt blir det egentligen om man måste pröjsa soppa för flera mil varje gång man ska jobba/fixa mat/husgeråd etc."
- Om du jobbar en vecka i månaden och jobbet är fem mil hemifrån och bilen drar nånstans kring 0,7 blir det drygt en tia milen = femhundra spänn (fem dagar tur och retur). Sköter du mathandlandet lite dugligt fixar du det och husgeråd (hur ofta behäver man köpa sånt egentligen?) under arbetsveckan (om du flyttar ut i skogen kan du f.ö. odla egen mat).
Är ni ett gäng polare som flyttar ut tillsammans kan ni lägga ihop pengarna och köpa en tillräckligt stor gård för att ni ska kunna ha egna lägenheter (och så har ni kompishänget fixat också) ;)

10-4, over...

OT:

Mabade:
Får jag fråga varför du använder kursiv stil när du citerar istället för citatknappen, särskilt när du är admin? :P Blir väldigt jobbigt att läsa tycket jag, sett det i flera trådar nu

Det är något lurigt med det här.

Ofta när man säger något i stil med att man nog gärna bara skulle jobba 60-70 % stirrar folk på en som om man vore en halvgalen och lat jävel. När man då informerar om att det vore helt onödigt att jobba 100 %, eftersom man faktiskt inte känner något behov av att köpa en expressomaskin / någon annan onödig lyxartikel per månad. Ja, då är det många som blir direkt stötta.

Om man dessutom hasplar ur sig att man kan tänka sig att spara i ett år för att kunna köpa de lite mer betydande inventarier som man verkligen skulle vilja köpa.... ja då är man knappt människa i den breda allmänhetens ögon.

Det ena luriga med den här tråden är allt New Age flummande.

tngsten - Jasså?

Jag tyckte att det var lite blandad kompott, men det beror väl på vad man menar med "new age". Den diskussion jag tyckte mig kommentera verkade handla om hur man vill spendera sin tid här i livet och det är en helt rationell fråga för diskussion om man bara vill.

The modern New Age Movement emerged in a distinct form in the late 1960s and early 1970s, although its roots can be traced back to the 19th and early 20th centuries

New age är inte nåt lurigt :)

The New Age (also known as the New Age Movement, New Age spirituality, and Cosmic Humanism,) is a decentralized Western social and spiritual movement that seeks "Universal Truth" and the attainment of the highest individual human potential.

..fortfarande inget lurigt, enligt mig!

SexySoul - New Age är definitivt lurigt och flummigt i och med att det baserar sig på obekräftade antaganden.

jaojao_ - Eftersom jag skriver långa inlägg använder jag inte knapparna (vid klick på dem scrollas ju inläggsrutan upp och det tar en stund att komma tillbaka till rätt position igen) utan skriver koden. Det är helt enkelt smidigare att skriva "(i)text(/i)" än att skriva "(quote)text(/quote)" eller skriva ordet / meningen, markera, klicka på knapp, scrolla ner, klicka in sig, börja skriva igen.
Sen tycker jag citatrutorna är ganska oestetiska också :)

Henkso - Jag chansar på att det är kombinationen av "slit och släng"-kultur blandat med "allt ska vara gratis" gör att folk i gemen har väldigt märkliga föreställningar om vad som är "värt det" eller vad man "borde".

10-4, over...

flummigt ja- lurigt nej! :)

Ha det bra alla whoare jag ska snorkla på the great barrier reef i australien de närmaste veckorna..




10-4, definitely over ;)

Visst är det lurigt i och med att det påstår saker utan bevis.

10-4, over...

ddr octagon

Nu är "vår utveckling" ett väldigt brett begrepp men på individnivå kan vi ändra våra vanor och ovanor om vi vill vilket ändrar våran individuella utveckling, som ett exempel. Forskare kan pilla med gener och mänskligt uppbyggnadsmaterial i princip hur mycket som helst vilket skulle kunna styra vår utveckling om man satte det i verket.
Vi kan spränga alla byggnader på hela planeten om vi vill och det påverkar väl vår utveckling? Etc etc.

en plasticitet som styrs av både arv och miljö finns alltid ja, och den är också "naturlig". du kan bara förändra dig så mycket som du ändå skulle kunna variera. du säger att forskare kan pilla med våra gener hur som helst, nja säger jag. du kan slå på av och på en och annan gen, men i stort sett all förändring du kommer att göra kommer att orsaka individens frånfälle. i dagsläget iaf. men oavsett om det skulle vara möjligt så kan du fortfarande inte styra någon utveckling, de förändrade genernas fortsatta överlevnad måste fortfarande verka gynnande i reproduktionssyfte sett över generationer.

om vi spränger alla byggnader så kommer det påverka oss, men vår utveckling påverkas varje sekund och kommer fortfarande att vara densamma. det är det jag försöker påpeka, utveckling sker alltid, oavsett vad du försöker hitta på för att manipulera den, och du kan inte säga att du styr den åt något håll för den har ingen riktning.

Och allt liv har en mening. Om den inte hade det, vad är då meningen till att du lever? Varför ger du bara inte upp på en gång om det inte finns någon som helst mening till att du existerar?

det finns ingen djupare mening till att jag, eller du, lever. det är bara en lång rad med slumpar som satt oss på jorden. och varför skulle jag ge upp? bara för att nånting inte fyller nåt gudomligt uppdrag så innebär det inte att man ändå kan uppskatta det.

mabande

- Nja, jag tror du förväxlar det med vissas påståenden om att vi satt evolutionen ur spel :)
Det är ju enkelt att spela på de gamla 30-talsvibbarna, införa rasbiologiska institut (igen) och dra det så långt som till selektiv avel (vilket i och för sig sker idag, men mer utifrån socioekonomiska egenskaper än genetisk).

egentligen, om jag förstår dig rätt, så håller jag ju med vad du säger. bo centralt, jobba arslet av sig för att kunna köpa en fete-tv och allt det där är ju precis sånt vi har möjlighet att enkelt ändra på om vi skulle vilja det. med tanke på diskussionen så syftade jag snarare på att många verkar anse att det existerar någon djupliggande mening med vårat liv, en tanke som visserligen inte är samma som att evolutionen skulle vara satt ur spel, men som kan mötas med samma argument, att evolutionen precis som vårat liv varken har mål eller mening. det där sista hänger jag inte riktigt med på vad du menar...

Ja, nån "djupare mening" eller "mål med evolutionen" finns ju inte (eller har ju i alla fall inte påvisats) :)
Stycket om "socioekonomiska egenskaper" syftar till att den sexuella selektionen i löjligt många fall avgörs mer av en persons tillgångar och "vad som passar sig" än om relativt slumpvis parning :)

10-4, over...

även om många teorier i populationsdynamik mm ofta förutsätter slumpvis parning så är väl det ändå ganska omstritt om fenomenet faktiskt kan existera "i naturen". sexuell selektion däremot finns det ju betydligt starkare stöd för att det förekommer, så till den grad att den till slut kan orsaka artens utdöende. ett bra exempel på att evolution/variation/förändring (sexuellt selekterad eller ej) inte behöver innebära att egenskaper "förbättras" utan ibland (oftast?) ger en selektiv nackdel. som de mänskliga socioekonomiska egenskaperna t.ex. eller så verkar den selektionen gynnande. vilket det än är så blir det svårt att svara på om det är "bra" eller "dåliga" egenskaper, och för att återknyta till frågan om mening eller ej, det spelar ingen roll. en förändring är en förändring, är ej reversibel och huruvida en alternativ förändring skulle ha varit bättre eller sämre kommer vi aldrig nånsin få reda på

Därav "relativt" ang. slumpvis parning :)

Sexuell selektion: en individ fattar tycke för en annan och parning sker. Påverkas av de egenskaper som de bägge parterna besitter.

Om den sexuella selektionen flyttas från de inblandade individerna till andra fås en riktad evolution: vissa egenskaper väljs eller väljs bort av någon som hoppas att de egenskaperna ska föras vidare till nästa generation. Om resultatet sen blir det önskade eller inte är inte poängen, utan att det finns ett syfte.
Klassiskt exempel på vad jag åsyftar är arrangerade äktenskap: föräldrar eller släkter anser det "lämpligt" att telningarna gifter sig med någon som de har valt ut baserat på socioekonomisk status. Något som har aggregerat diverse sjukdomar i de europeiska kungahusen (inte minst då det resulterat i ganska duktig inavel). Tredje part ville ha ett resultat och gjorde vad de kunde för att få det.
Ytterligare exempel är djuravel: genom att använda evolutionära mekanismer, som vi som tredjepart styr på det sätt vi vill, så skapar vi ett mål med evolutionen. Både belgisk blå och knockoutmöss är praktresultat av riktad evolution :)

10-4, over...

Sexuell selektion: en individ fattar tycke för en annan och parning sker. Påverkas av de egenskaper som de bägge parterna besitter.

nja, det påverkas väl snarare av den/de egenskap/er den "utvalda" individen besitter. skulle kunna vara en fet plånbok. det blir riktad evolution, även om
det är individen som väljer själv. det du pratar om i nästa stycke är avel, när vissa karaktärer medvetet väljs ut och ska verka för ökad reproduktionsframgång.

exemplet med kungahusens inavel, arrangerade äktenskap alltså, är ju intressant. nu börjar vi nog däremot röra oss på lite tunn is (jag iaf) då jag inte riktigt vet hur jag ska se på den formen av partnerval. men OM vi säger att det skulle ha med att de anser sig för fina för övrigt patrask eller att blåblodighet inte ska få blandas med folkets, så innebär det ju som du säger att risken att avkomman drabbas av sjukdomar ökar. då riskerar ju hela kungapopulationen att dö ut, och det visar sig rätt och slätt att selektionen av den egenskapen visade sig ha en negativ effekt på livstidsreproduktion. selektionstrycket blev för hårt. om inte så skulle ju den reproduktionsmässigt isolerade kungapopulationen utvecklas separat från andra människor och till slut kanske skapa en egen art. en kunga-art. det hade varit lite festligt.

att skapa djur designade för olika saker, labbmöss eller monstertjurar för köttproduktion är ju i både teorin och i praktiken möjligt. de skapas i syfte att inneha vissa önskvärda egenskaper. det är inte samma sak som att vi skulle kunna "förändra oss" som det nämndes tidigare i tråden. visst skulle riktad avel hos människor kunna ge oss nya människor med något förändrade karaktärer, men inte mer än vad som är genetiskt möjligt redan från början. vi har möjlighet till en viss inneboende variation, om du ursäktar formuleringen, men inte mer än så. det skulle kräva otroligt lång tid av avel för att skapa en exempelvis flygande människa, eller en människa som kan syntetisera de aminosyror vi idag inte kan skapa själva. vi kan mao inte skapa karaktärer som vi redan idag i nån form redan besitter. variation inom den karaktären är redan "naturlig".

nackdelen med att applicera hårt riktad avel på människor är ju den etiska aspekten. dödligheten är väldigt hög för de individer som av slumpen råkar få "rätt" egenskaper, något som kanske kan accepteras hos möss, men jag tvivlar på att det nånsin kommer att bli accepterat med ett lotteri med människoliv där risken att få en nit är väldigt hög. att gå in och pilla med gener som nämndes högre upp i tråden är ju exakt samma sak, bara att risken att nåt går fel blir ännu större.

bperb
* "det påverkas väl snarare av den/de egenskap/er den "utvalda" individen besitter"
- Nja, även de egenskaper som den "väljande" parten besitter är inte utan innebörd.
En hane som saknar alla tecken på "god genetik" kommer (i de flesta fall) ha problem att attrahera den hona som fångat hans intresse. Detta kan dock "lösas" genom att hanen antingen har egenskaper för att vara en sneaky bastard (som vissa fiskarter där oansenliga hanar smyger in och befruktar ägg som producerats i andra pars parningslek) eller egenskaperna hos en elak bastard och helt enkelt våldtar honan.

* "börjar vi nog däremot röra oss på lite tunn is (jag iaf) då jag inte riktigt vet hur jag ska se på den formen av partnerval."
- Arrangerade äktenskap och avel är ett försök till "intelligent design" och som sådant inte en del av evolutionens spelregler. Att det sedan kan resultera i genetiska flaskhalsar (där ett fåtal överlever och bildar bas för den nya populationen) eller återvändsgränder där subpopulationen dör ut är ointressant. Dess resultat är mindre relevant för diskussionen än att det har ett tredjepartssyfte.

* "vi kan mao inte skapa karaktärer som vi redan idag i nån form redan besitter."
- Visst kan vi det. Vi har skapat transgena labbdjur med gener som har uttryck för GFP, något som inte finns i vanliga kaniners eller möss genom.

* "dödligheten är väldigt hög för de individer som av slumpen råkar få "rätt" egenskaper"
- Vad baserar du det på?

* "jag tvivlar på att det nånsin kommer att bli accepterat med ett lotteri med människoliv där risken att få en nit är väldigt hög."
- Det är väl bara de senaste femtio åren och i vissa länder som det varit rejält tabu att lattja med människoliv? Sverige hade ett rasbiologiskt institut fram till '56 och pysslade med rashygien och tvångssteriliseringar av "olämpliga" fram till åtminstone 1975.

* "att gå in och pilla med gener som nämndes högre upp i tråden är ju exakt samma sak, bara att risken att nåt går fel blir ännu större."
- Exakt vad baserar du det på?
All info jag läst om saken säger att det är betydligt mindre risk för oönskat resultat med direkt genmodifiering än med avel.

10-4, over...

- Nja, även de egenskaper som den "väljande" parten besitter är inte utan innebörd.

i en situation där just sexuell selektion råder är det oftast han- eller honval man talar om. dvs ena könet är det som investerar i avkomman, och den investerande parten är också just därför den som "styr" vilka karaktärer som kan gå mot det extrema. att det sen finns sneakers är ju intressant i sig och visar väl bara att "önskvärda" karaktärer kanske inte alltid måste vinna, det finns andra strategier. att det sen finns individer som smiter iväg och parar sig i smyg utan att den dominante parten märker är ju en annan sak att tänka på. sen finns det ju även studier som pekar på att vissa kan "känna av" den andre partens genuppsättning och därför styra partnerval (omdvetet) på så sätt.

- Arrangerade äktenskap och avel är ett försök till "intelligent design"

jag tror inte att det är huvudsyftet i de flesta fall, utan mer en fråga om sociala tillhörigheter. att hålla det i familjen sas. problemet är ju att det som du säger ofta kan leda till ogynnsamma egenskaper och borde väl isåfall snarare refereras till som ointelligent design.

- Visst kan vi det. Vi har skapat transgena labbdjur med gener som har uttryck för GFP, något som inte finns i vanliga kaniners eller möss genom.

jo, men det är en viss skillnad när det kommer till etik mellan mus- och människoförsök.

* "dödligheten är väldigt hög för de individer som av slumpen råkar få "rätt" egenskaper"
- Vad baserar du det på?

du verkar ju ändå ganska insatt i ämnet så det här borde jag inte ens behöva förklara. kanske luddigt formulerat då:) men för att "stoppa in" en gen i en individ så krävs det att du lyckas befrukta ett ganska stort antal ägg som ska kunna överleva och bära med sig den önskvärda genen. nu kan jag inte procenten av hur många befruktade ägg som faktiskt börjar växa i magen på dina surrogatmammor, men den är inte jättehög. för en viss procent av dessa så lyckas du få genen att fungera (korrekt) och vips har du en överlevnad som ligger ganska lågt. det är ingenting man gör utan väldigt övertygande argument.

- Det är väl bara de senaste femtio åren och i vissa länder som det varit rejält tabu att lattja med människoliv? Sverige hade ett rasbiologiskt institut fram till '56 och pysslade med rashygien och tvångssteriliseringar av "olämpliga" fram till åtminstone 1975.

vilken tur att det inte sker i så stor utsträckning längre då:) att hänvisa till historiska händelser tycker jag inte är ett vidare starkt argument

- Exakt vad baserar du det på?
All info jag läst om saken säger att det är betydligt mindre risk för oönskat resultat med direkt genmodifiering än med avel.

jo det är möjligt att du har rätt. men jag antar att det beror lite på syftet med det hela.