Varför gjorde han det?

Varför gjorde han det?


Jag har idag suttit och funderat över varför gör vi saker fastän vi inte har personlig nytta av dem, ja, saker som till och med kan vålla oss smärta och lidande?
För så är det ju.


Vi gör ständigt saker som inte kan förklaras med att vi har personlig nytta av dem. Det finns ju de (t ex jag) som menar att allt vi gör egenligen är sådana saker som vi har personlig nytta av och att även sådant som ser oegennyttigt ut bara gömmer en mera subtil kalkyl över vad som är personlig nytta för oss, men min erfarenhet är att de flesta av oss alla gör saker som inga kalkyler i världen kan räkna hem åt oss. De kan möjligen beräknas vara till nytta för någontig annat och större än oss själva och därmed har vi lämnat den personliga egennyttans kalkyler.
Att det vi gör kan bedömas vara nytta till familjen  eller samhället eller nationen eller mänskligheten betyder inte alltid att det är till nytta för oss personligen. Särskilt inte om vi tvivlar på att vårt personliga liv har en fortsättning efter döden.

Men de flesta tror inte längre på ett personligt liv efter döden.
Alla människor tvingas därmed (det självreflekterande medvetandet är inte en mekanism som vi kan stänga av och slå på) att göra sig en förställning om vad det innebär att dö och därmed ochså en föreställning om vad det innebär att leva?