När dom konstiga tankarna kommer

tänk framåt.. typ planera en resa och se fram emot den.. för då vet du att du ska göra något roligt men du måste vänta för att få den.. kanske låter lite korkat men jag e inte psykolog

hur länge har du gått på antidepressiva?

flytta till oslo o børja jobba som telefonførsæljare, glid omkring på stan i kavaj, ragga på brudar nær du står i kø.. livet har så mkt o bjuda på bara man tar før sig fan.. variera dig!

Är det nån som kommer på ett bra svar, säg till mig med >.< Det är otäckt då man inte har kontrollen ._.

Kakan

Om endå allt var så lätt.

Precis ._. Jag brukar lyssna på musik för att kanalisera dåliga känslor. Eller förtränga de. Men ibland funkar inte det heller.

OBS! Har inte pallat läsa allas inlägg men läste det första.

Jag vet vad du snackar om och oftast är antidepressiva inte den rätta lösningen.
Jag har "lidit" av panikångest, nedstämdhet och "vanlig" ångest nu i drygt 8 månader och jag har lärt mig en hel del av det.

Jag vet vad du menar med konstiga tankar, man kan inte riktigt kontrollera sig och kan inte njuta av varje dag som går.
Alla dagar bara smälter ihop till en lång jävla skitdag.

Min panikångest kommer när jag är stressad, vilket jag ofta är.
Det är sjukt viktigt att du tar det lugnt ibland, när du kommer hem från jobb/skola bara lägg dig ner 5 minuter och koppla av.
Försök gärna använda en avslappnings-cd, tro mig, det funkar.

För att förhindra ångest och alla tankar är det mycket viktigt att hitta tillbaka till de små sakerna i livet, men det är inte lätt.

Nedstämdheten kommer och går men tänk på att aldrig sluta göra saker du brukade tycka vara roliga. Sluta inte gå ut på helgerna, sluta inte träna eller vad du nu gör, bara fortsätt.

Kan inte annat än sympatisera med dig, det suger så jävla hårt..

Kakan

Det är det att man inte alltid kan göra det lätt.
Jag avundas dig ditt skyddade liv x)

Asså all den positiva responsen gör mig så glad.. Jag har pratat med psykologer som inte kunnat ge mig nån bra tips..
Ni hjälper verkligen..
Jag vet iaf att jag inte är den enda..

Kakan

Jag brukar vara optimist. Det betyder inte att Family Guy och OBoy gör mig glad.

The less rutin, the more life. Lev inte om likadana dagar. Om du har sulat på i samma skor för länge så gör något åt saken. Se vars din nuvarande livstil har tagit dig och gör tvärtemot magkänslan ett tag. Säg Hej åt hon som åker samma buss som du, med tiden kommer världens fundamentala krafter att inse dina försök och så svänger saker åt ditt håll.

Vet hur jobbigt det kan vara. Finns en del saker som hjälpt mig:
Musik, lyssna, skriv, spela, njut. Funkar för mig. Sen kan det alltid vara bra att snacka med nån om det absolut innersta. Man får en liten skev verklighetsuppfattning ibland och det är inte bra att vara själv om dem tankarna.
Sen att enbart göra sånt som man mår bra av. Lyssna till dig själv hela tiden om vad du verkligen vill eller inte vill göra.
Och se till att stressen försvinner! Det förvärrar bara ångesten!


Sen så hoppas jag du lyssnat på Tändstickor för mörkrädda med SvA. Den skivan och lite röka fixar biffen.

Jag har precis samma problem som dig, mannen!!

man läser om nån som åminner om en själv..
slänger kemikaljerna på fåglarna och tänker ut vad man e bra på, och börjar bygga sin framtid på det.. sen om 10 år så bor man på 450 kvadratmeter..

Alltså, jag vet att man kanske inte vill höra det här när man är deprimerad (Jag har själv vart det). Men det kommer gå över. Jag lovar.
Jag hade en kronisk deprission som pågick i flera år bara för att jag inte orkade göra nåt åt den. Jag var inte tillräckligt stark.
Jag accepterade den och lärde mig leva med den vilket man aldrig ska göra.
Alla människor förtjänar att leva ett normalt liv. När jag väl tog tag i den blev mitt liv ännu värre. Jag blev ju tvungen att stå öga mot öga med deprissionen. Förut hade jag alltid kunnat gömma mig bakom den och skylla på den.
Men långsamt började den släppa, efter att jag provat allt. Mediciner, psykologer m.m.
Alla blir ju friska på olika sätt men jag blev frisk genom att ta tag i det helt själv och inse att det var mitt ansvar att bli frisk.
Det tog en jävla tid för mig och jag är inte helt frisk. Det kommer jag aldrig bli heller men jag har lärt mig att acceptera att livet både har motgångar och medgångar.
Det hjälpte mig om det kan vara nån hjälp till dig.
Lycka till!