Döden?

Nangijala!

Vardagsfilosofi..

äh, ha kul så länge, du vet ändå inte tills du är där.. personligen lider jag av grov skräck för döden. tycker det är sjukt onaturligt även om jag är frisk nog att veta att jag känner fel. men att folk i ens närhet slutar anda soch försvinner kroppsligt när de vart så levande, viftande med armarna osv udner sin livstid men alla tankar de hade etc..


jag måste jobba på det där, kan börja grina om jag tänker på att något skulle hända..

vardagsfilosofi

ne men man blir så jävla stel, som när morfar dog, det var ofattbart om man nu ska beskriva det med ett ord. fortfarande idag så blir jag orolig om min mamma befinner sig i närheten av en konversation om pappor som dött..

Idag var det en serie som sluta med att pappan dog, jag satt låst i hela kroppen och väntade på att mamma skulle flippa ut av sorg men de gjorde hon inte. Livet går tydligen vidare. Jag har personligen svårt att komma över dödsfall, vet personligen inte vad jag hade tagit mig till om pappa dog t.ex. Som det känns nu och med tanke på mit nerviga hjärta hade jag också dött på riktigt.

jag tror att vi föds på nytt, i en annan värld/dimension eller nåt

kanske som en spyfluga eller tomas dileva!

Tomas di leva helst, han verkar så genomgod och harmonisk. fast vad får oss att tro att det måste finnas nåt efter döden? om insekter och djur likosm vi förmultnar och ruttnar i jorden. varför måste det finnas någon magi med det?

känns som om man målar upp sånt för att inte freaka ut själv, det är ju egentligen fruktansvärt onödigt att leva. fast de är soft.


fan nu svammlar jag bara

Okey.. jag har varit "borta", död whatever man vill kalla det ..
( ja tro det eller ej)

jag var jätte rädd för döden innan, fråga mig inte varför.. men efter det jag var med om så försvann all rädsla ..

jag var oxå osäker på ett liv efter döden, men det är jag inte heller längre.. tror inte att man ska leva i genomsnitt ca 80 år och sen bara försvinna i tomma intet..

jag tror att de som har kvarlämnade saker på "jorden" inte "passerar" förens den är uppklarade och att dem andra går över till "andra" sidan .. vad som finns där.? tja.. det får väl vi levande människor aldrig redan på

fast "själen/anden" kan fortsätta leva kvar..

usch är ett sånt djupt ämne som man kan sitta och snacka om en hel dag ..

fast min skräck för döden är mer rädsla att förlora andra, eller göra familj ledsna om man dog.

jag har haft en sådan situation, då jag trott att jag ska dö, och det sista jag kände var att jag hade dåligt samvete för familjen. han tänka på mamma, brorsan och pojkvän sen small det. (Bilkrock på ishal väg)fast man lever ju som synes =)

Amar:
Mjo de är nästan ännu värre.. eller om man föreställer sig om man själv skulle dö och vilka som egentligen skulle bry sig..

bilkrock ?? usch va hemskt..får man fråga vad som hände ? eller hur de kunde ske?

Det som hände mig var riktigt konstigt.. det skedde en liten skada,, jag skar mig ca 7 milimeter in i mitt finger,, jag hamnade i någonslags tonårschock som läkaren senare beskrev det men istället för att vakna upp ur det så gick jag bara "djupare ner i det" och allting började "stängas av", jag blev blå och stel och hjärtas slog inte de sista .. hela den prosiduren..

hemsk..allt blev svart kom upp massa bilder :/

Jag tror inte på något liv efter döden. Jag tror att världen förintas i den stund jag dör.

Seriösare än det låter.

Vi återföds som apelsiner

Isoptera. det var på nyårsafton. jag hade vart och festat med vännerna, och en kompis skulle sedan hem till mig för att slagga.Pappa kom för att hämta oss, och vägarna var som glas. pappa är yrkesförare och sådär men inte hjälper det när hjulen inte har grepp om marken. vi åkte iaf och då fick bilen sladd, så började vår bill bara snurra omrking och kana mellan filerna, och massa bilar kom ju från motsatt håll. Vi hade relativ hög fart men pappa försöktelugna ner oss, typ OKEJ TJEJER VI KOMMER KROCKA MEN TA DET LUNGT INGEN FARA. då åkte vi rakt in i en sån där vägbarriär, det var just innan vi krocka som jag tänkte DET ÄR ÖVER DET ÄR ÖVER.

pang! jag smartass hade inget säkerhetsbälte så jag flyger fram och slår i skallen i framrutan.
Självkalrt trodde pappa jag fastspänd innan, men jag hade tydligen glömt det, och det enda jag minns var att det kom polisbilar och att pappa inte ens kunde stå utanför bilen eftersom det var så halt på marken, fick inga allvarliga skador men fick lyftas ut pga chocken. Det gulliga var att min kompis som också var med i bilen var så omtänksam och orolig att hon betedde sig som om hon själv inte hade vart med och sprang fram till förarsätet.



så barn, glöm inte säkerhetsbältet på

EVERLIVING LIFE....


Reincarnation.



..om du levt ett rent och gott och rättfärdigt liv, annars lake of fire, brimestone, judgement!


BLESSED LOVE

Vet inte om det funnits en sån här tråd förr


gissa en halv gång. Whoa har funnits sedan urminnes tider, kan ge mig fan på att en sådan här tråd skapas en gång i månaden, eller i alla fall en gång i kvartalet. Så sök en gång till och du slipper invänta svar. Stay black

...kanske som en spyfluga eller tomas dileva!

Det är väll samma sak?