Vad är civilisation? Det är väl som att svära i kyrkan att överhuvudtaget ställa frågan. Begreppet är närmast ett tabu inom den västerländska teknologiska civilisationen. Man måste se på det med enbart positiv skala såsom man exempelvis använder på intelligens. Inom västerlandet är det i det närmaste förbjudet att säga NEJ till nya uppfinningar inom alla områden från mat till förstörelsevapen. Men från och med åttiotalet har åtminstone en liten del av oss börjat fråga om inte det är fel i grunderna till vår civilisation när det kan gå så snett att vi förstör naturen, vårt skafferi och förbrukar ändliga tillgångar. Det är grund nog till att fråga varför har inte vår intelligentia gett sig på att försöka definiera vad civilisation egentligen är? För min del hinner jag inte på kort tid mer än att ställa frågan och ge några drag utifrån min idéforsknings synvinkel. Innan vi fortsätter är det på en plats att fråga vad vi menar med ordet civilisation. Enligt mina engelska och svenska ordböcker kommer ordet från franskan och 1500-talet. Det var just efter man upptäckt Amerika och kände behov av att fara runt globen och sätta byxor på folk. Själva tesen utsäger att det är en högdragen smakfråga, eftersom alla samfund nog hade en viss ordning vid den tiden. Frågan är om fransmännen kunne lära annat än franska så att säga. Föga förvånande är den synonyma förklaringen i ordböckerna "Att införa ordnat samhällsskick". Det är ju något alla världshärskare säger sig införa och vi får aldrig höra vad de s.k. oordnade tycker. Många urgamla välorganiserade samhälle har i synnerhet européerna kört över med sin civilisation. Som alltid med ord av den art får vi söka oss till latinet och konstatera att roten kommer av civis = medborgare i ett stadssamhälle. Det är väl ungefär vad vi i dag menar att stadssamhället är den enda riktiga världen. Eftersom det historiska perspektivet visar att många städer har gått under och dagens ekologiska vetande säger att städer är ett hot mot naturen, bör man kanske nog låta bli att använda värdeomdömen? Eftersom en a´n försöker konsekvent tillämpa speciella relativitetsteorin kan ordet förstås inte omedelbart användas vare sig på dagens globala värld eller på forntiden. Vi hör alla till FN och har godtagit folkens självbestämmanderätt. Då kan vi inte omedelbart börja tvinga andra till en demokrati vi i Väst inte ens kan genomföra själva. Man får ta av sig skorna när man ger sig in i andra folks värld … … för de religiösa och låtsasreligiösa får man nämna Markus 12:31, vilken väl knappast tillåter att man tar på sig stöveln och topprider andra? Den engelska s.k. empirisk skolan menar att orden ska avspegla verkligheten. Just nu 98-99 håller Tony Blair och amerikanerna på att civilisera en del av världen. Det är icke civiliserad demokrati utan gammal vanlig tyrannisk diktat av världshärskare. I en civiliserad värld gäller förhandlingar och fördrag och ömsesidig respekt även om nån part gått för långt. Den gamla indoeuropeiska fredstanken bygger på detta, även om sen inte alla kan underordna sig den demokratiska massan. I klartext Saddam Hussein och Tony Blair är likadana kålsupare vad gäller demokrati och omtanke om folkens ve och väl. Vad är det för skillnad i att USA använder napalm och uttjänt uran och Saddam som använder giftgas? Som världsmedborgare har vi ansvar även för andra folkslag. Att använda felaktiga metoder brukar ge efterräkningar i långa loppet. Forntiden kan förstås bara mätas med dess egna mått. Då får vi definiera civilisation som fast bebyggelse med mer invecklat ritualliv och flera kulturyttringar än i de små ibland ambulerande samhällena. Det är en naturlig följd av ansamlingen och specialiseringen bland människor. Men som vi ser det i Sumer och Egypten fortsatte man att följa de agrara ritualen även i städerna. Förbindelsen till naturens ban tunnades ut med tiden när präster och profeters arbete att skriva nya regler och uppenbarelser för att bevara greppet. Vi kan inte dra någon skarp gräns mellan lantbor och urbana, men med det latinska ordet civis underförstår man en medborgare i en stad. Långt fram i tiden fortsatte man med speciella stadslagar som ett annat lagrum jämfört med bondelandet. Nuförtiden itutas vi att tro att stadsborna har raderat ut lantisarna. För att vi vetenskapligt ska kunna handskas med det vida begreppet civilisation tvingas vi att dela in det i kategorier. Det är en lite väl ensidig lösning att säga att kristendomen är alla tings mått och att före dopet vid Husaby fanns bara schamaner och en primitiv tro då folk sägs ha trott på spöken och andar. Det är andlig imperialism i en global värld med trosfrihet. Om man jämför i verkligheten mellan icke bofasta samhällen och de fastboende med odlingar får vi de yttre kännetecken att de bofasta hade fler ritual, ritualföremål och manifestationer. Det är naturligt att om man är bofast hopas allt det synliga. Om vi sätter denna aspekt som en särskiljande faktor finner vi att från fjärde årtusendet f.Kr. och framåt finner vi många lämningar av civilisation. Därtill har vi den figurativa delen som berättar om utbyte med de s.k. civiliserade länderna. Min forsknings kärna visar att man hade ett skriftspråk som räckte för dem att teckna ned deras ritual och kalendrar. Det är en viktig faktor vi ser i s.k. högkulturer och det skiljer schamaner och ritualsamhällets årmän. I en jämlik värld med trosfrihet sätter man inte värden på schamaner och årmän. De representerar olika världar eller relativitetssystem och kan bara jämföras med en likare för överlevnad av arten och dess samklang med sitt livsrum.
Bara för att du är paranoid, ska du inte tro att de inte är efter dig