Rubliklös.
För ca 7 minuter sedan stegade jag in i vardagsrummet för att bevittna en begravning på tv. Det var en medelåldersman som talade och som citerade någon "känd" författare. Precis så här sa han "kärlek är inte djupare än raseri, men det är mer nödvändigt" och sedan fortsatte säkert personen, men det var allt jag såg.
Och vad vill jag säga med det här? Jag hatar människor som tror att de håller in på någon slags "sanning". Som "följ detta så kommer du klara dig i livet" eller som citatet som jag nyss citerade. Hur fan kan den personen veta att kärlek är mer nödvändigt? Raseri är nödvändigt och kärlek också. Men hur kan då personen veta att kärlek är nödvändigare? Är personen någon slags allsmäktig Gud som bestämmer vad som är mest nödvändigt? Gå och dö, eller förresten du är säkert redan död. HAHA!
Precis som jag skall yttar dettta - jag är speciell eftersom ingen har upplevt samma sak som mig, inte precis samma saker i alla fall. Alltså är alla människor speciella och på det sättet blir ingen speciell, eftersom alla är speciella. See my point? Hm, vilken jävla sanning jag har kommit på, eller var det jag? Vem fan vet och vem bryr sig!
Jag förstår inte vad det är med mig. Det känns som jag bara sitter av tiden. På vardagarna försöker jag få tiden att gå så fort som möjligt bara för att få supa på helgen. Eller man kan säga så här ; jag sitter och väntar på nästa roliga händelse. och allvarligt talat så lär det inte dyka upp så många roliga händelser om jag inte söker efter något roligt. Jag tänker på all ledighet som jag har haft, förr så brukade jag göra något istället bara för att vänta. Som nu, nu sitter jag och väntar på att jag skall fylla 20 år. Kanske för att jag vill bli äldre eller att jag bara vill supa mig redlös. Hursomhelst känns det tragiskt att jag bara sitter av tiden när jag kan lära mig massor av saker, som att läsa intressanta artiklar och skriva på skolarbeten samt läsa böcker. Men jag orkar inte. Eh, jag är inte direkt ledsen för att jag sitter av tiden. Men ibland känns det som ett fängelse. Jag sitter ju liksom och väntar på att jag skall bli fri *fniss*.
Hej, vi har aldrig träffats. Kommer du ihåg mig?
|