Ja ni vad är de här?! Eller?

Ja ni vad är de här?! Eller?

Medans mina tankar brinner och själen blir till aska..
Varför sak mamma och pappa hata mig för?
Jag försöker ju ändra på mej men de går ju inte..
Jag är ju den jag är. Förlåt för allt ja ha gjort å jag vet att de inte gå att baka tillbaka och ändra allt. Men jag blev som jag vart.. Men Mamma o Pappa JAG äslakr er! Men Fuck de då!!! Ni Hatar mig om de ni vill så , varsegod gör de bara!
Undar varför ni igentligen inte skickar iväg mig igen? De e ju inte så svårt de e ju bara till att ringa ett samtal sen finsjag inte där längre..
---------------------------------------- ---------- ---------------------------------------- ------
SjälvMord..
Hur länge ha man tänk på de? Viljat göra de? Gjort de?
Men de ha inte funkat..
Alldrgit ha de inte funkat..
Fråga är hur länge kan man leva? Hur länge kan man leva utan lungor och hjärta!?
De enda som hänt under dom gånger ja ha försökt är att man gråter..
Sen sommnar man och hopaps på att man aldrgi mera vaknar men vad gör man?..
Man vaknar och känner den dundrande huvve värken, Korppen skakar, ögongen rullar, Minnes luckor, våta kinder, en förvriden själv som inte går att se,
Kall svetas, ihopdragna ledband, Keossade drömmar, blödande och svidande armar........
Och Två Gråtande föräldrar brevid mig.. Varje gång jag ser doms min om de där vill jag bara somna igenn. Ångar de förgångna.. Glömma de som hände då och göra om de.. Tvp veckor kanske de e bra men sen så kommer de där igen.. Mörkret faller över min ensamma kropp som en fet knytnäve rätt i ansiktet! Om man vill bara ha mer!!! Mer Mer Mer! Jag vill ha så mykke stryk som de bara går få! fysisk smärta är så jväla skönt då! Men de igentligen inte smärta.. De e precis som om änglar har rammlat mer från mimmlen och rör vid min kropp med doms dun vingar..
Blod är vackert! Så vackert.. De e de finaste som finns! Dens ros röda färg färgar den vita själen.. Den är vacker på flera olika vis. att få röra vid den.. Att få känna den rinna.. Järn smaken är så underbar.. Ni komer ju tro att jag är sjuk eller nått..
Men hur många gånger har jag sakt till er att jag är inte som alla andra vil inte vara de häller..
Hur många gåner ha man sträkt ut handen men ingen ha tage den? De enda dom gör ät att titta konstigt på mig stoppa i mig massa piller som fan inte är bra.. Vist känslan är ljuv men.. Nått är de som är groft fel, eller hur?
Va ska man göra för att få hjälp?
Ha Soc skulle itne tro de lilla du :D De enda dom gör är att lova saker sen så gör dom aldrig de dom ha lovar.. Visst dom lyssanr men dom lägger inte till nått om de man ha sagt..
Dom bara lyssanr.. Lyssnar.. Sen är de borta.. Som allt annat