Varför ska det vara så jävla svårt?

Varför ska det vara så jävla svårt?

Varför ska det vara så jävla svårt att fortsätta?
varför är det så jävla svårt att glömma?
varför gör det så jävla ont?

som carl sa att han läst någonstans:
"om jag träffa han som myntade uttrycket att "tiden läker alla sår" skulle jag skjuta honom i knät och lämna honom med de orden till tröst"

Att gråta är det enda som verkar vara möjligt,
men det är fortfarande det som gör ondast.

Om man bara kunde rucka på det som är skillnaden
mellan död och levande och få träffa dig igen....så...så
skulle mitt liv få en ny vändning.
kanske inte vara så jävla svårt.
saknar dig så att det svider.

patrik
snart har det gått ett år.
Vila i frid.