What to do? Kärleks dilemma
En tjej som går i min klass har jag känt en så kallad gnista för i snart två månader. Kanske låter kliché aktigt men jag kände någonting direkt efter första ögonkastet. Det kunde inte komma mer lägligt eftersom jag precis kommit ur ett långt förhållande och planerade på att vara ungkarl ett tag.. Iaf så tog jag kontakt och det dröjde inte länge tills jag fick reda på att hon också kände denna så kallade gnista. Ju mer vi pratade desto mer framgick det vad vi båda kände för varandra efter ett tag. Komplimanger hit & dit och på den vägen var det.. Efter många försök till att fråga ut henne eller liksom bara fråga om man kunde hitta på något så var jag tvungen att ställa henne mot väggen. Jag tröttnade på katt & råtta leken med att hon säger att vi kan göra nått men det händer inte ett jävla skit. Hon skyller på hennes kille som hon tydligen älskar. haha ursäkta att jag inte nämnt honom tidigare men han har ingen större roll i det här spelet förutom att det är han som sätter käppar i hjulet. Han är tydligen jätte svartsjuk och hon vill liksom inte let him down även om hon verkligen vill va med mig. Deras förhållande går inte riktigt att beskriva förutom att tjejen har mått "sådär" ganska länge nu pga att dom tjaffsar ofta med tanke på hans svartsjuka. Hon sade till mig för några veckor sedan att hon skulle tänka igenom sina känslor för mig och övervägde att lämna honom men så blev det aldrig. Istället så sket jag i henne men jag upptäckte ganska snart att jag inte kunde se henne i skolan/ klassrummet lr whatever, utan att behöva säga något. Så då började vi prata igen och så startade cirkeln om.. Ställde henne mot väggen igen och allt var nara beiget och Deja vu. Nu är det iaf novemberlov för oss två och jag sa att vi kunde ta en bio eller nåt. Javisst säger hon som vanligt och då pallar jag inte mer utan säger något i stil med "men säg nej då, kommer ändå inte bli av".. Men det är ju pga hennes kille.. Mmm.. hej du. Nu ska jag iaf invänta ett samtal under veckan ifrån henne och jag är inställd på att hon aldrig ringer och jag kommer inte säga ett ord till henne mer efter det. Känns lite surt att ha lättat hjärtat för nån i två månader utan ett jävla skit tillbaka förutom komplimanger o jada jada. Så tack för att ni tog er tid att läsa men det återstår två frågor; 1) Varför är kvinnor så oerhört komplicerade när det gäller kärlek? hur kan man vara kär i två st samtidigt och varför denna eviga dubbelmoral exempelvis jag vill vara med dig men jag hatar otrohet? 2) Ska jag skita i detta som uppenbarligen får mig att skriva av mig på whoa.nu eller fortsätta försöka på något som aldrig kommer bli mer än ett kanske?
I'm Superman! King fucking Kong! I can pick you up and throw you a million miles. I'm number one. Number fucking one. I'm number one. Number fucking one. Number one! Number one! Number one!
|