Dejta
För nån månad sen så fick jag ett gästboksinlägg "Jag såg dig på bio igår" Vi började snacka, om allt möjligt, varje dag.
Sen för 2 veckor sen så berättade hon att hon skulle till min stad, inget mer med det. Hon sa bara att hon skulle komma fram till mig om hon såg mej där, det gjorde hon.
När vi sen träffades nästa kväll så berättade hon nåt som fick mig att rysa till, hon berättade om en dröm som hon hade haft, jag hade nästan haft samma dröm. Vi märkte direkt att det var nåt speciellt mellan vi 2.
Vi snackade en stund, jag frågade om hon följer med mej på krogen, och där hände det som inte fick hända.
Pussarna, kramarna, smeken o.sv.
Efter den kvällen så träffades vi inte på en vecka (bor ganska långt ifrån varandra) fast vi hade daglig kontakt, och vi kom ännu närmare varann, fast vi inte träffades.
Sen så bestämde vi oss för att träffas på nytt, vi åkte till vår sommarstuga. Det var spännt, fast ändå ganska avslappnad stäming, vi pratade, mycket. Fast det var ju inte som sist, fast det visst man ju, eftersom det blir så när det gick för fort, sist vi träffades. Hursomhelst så var det en trevlig kväll, vi kom ändå närmare varann. Vi träffades några dagar senare på nytt, samma visa. Vi snackade igen om samma saker, det fanns en spänning mellan oss, fast det hände ingenting nu heller.
Hon är ganska försiktig, är väl jag också fast hon gör mig ännu mer försiktig.
Nåja, sen träffades vi igår på nytt. Vi satt och snackade i 5 timmar, om allt mellan himmel och jord, lyssnade på musik o sånt som man gör. Stämningen var väl sådär, vi vet ju båda vad som gäller. Men vi kommer aldrig riktigt nära varann. Det tar liksom stopp på nåt vis.
Vet inte varför, gnistan mellan oss stannar, det händer inget mer helt enkelt. Fast vi vet båda två vad vi tycker om varandra.
Hon har allt jag drömt om, vacker, söt. Ja, hon har allt man kan önska till utseendet. Som människa är hon underbar.
Ganska sprallig, fast ändå ödmjuk och seriös på samma gång.
Hon har allt. Jag vet att hon tycker detsamma om mig.
När vi sms:ar och pratar med varann på msn så är det som vi varit tillsammans hela livet, kärlek. Men sen IRL är vi helt annorlunda, det finns där men ändå så känns vi så långt ifrån varandra. Fast ändå inte.. jag vet inte...
Men....
Jag börjar bli lite trött och mitt tålamod börjar ta slut, fast ändå så hoppas jag att spänningen mellan oss "spricker", när vi träffas nästa gång, fast det har inte gjort det ännu.
Om det fortsätter såhär så tror jag det vi har, eller hade.. dör.
Vad ska jag göra? Är det värt att fortsätta dejta henne?
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
|