ouppskattad

phriday

har ni pratat om det?

har du berättat att du känner såhär???

Nobody's gonna pay you, the way you pay yourself

Är det modigt eller fegt att göra en sån här tråd när ens partner är medlem här?
Prata om det är väl det ända man kan göra om man vill att det ska hålla. Vilket ni lär göra när han ser den här tråden.

jag har verkligen försökt prata med honom. det spelar ingen roll ifall han ser den här tråden, för han vet redan att jag känner som jag gör. och han säger inte så mycket om det.

men hur gör jag mig mer intressant?? vi har vart iop ett år nu. jag vill inte ändra på min personlighet eller något för att han ska uppskatta mig. jag vill att han ska gilla MIG! som det var då.

nu säger jag inte att vi har ett dåligt förhållande, för så är det inte. vi kan ha jättekul ihop och jag känner mig älskad, men det är ibland. småsaker gör att jag jag ibland känner att jag verkligen gör allt för honom.

men slappna av lite. han har ju valt dig, right? det måste vara för att du är den bästa/coolaste/snyggaste/smartaste/rolig aste tjejen han vet, och nu gäller det bara för dig att inse det också.
ni kanske hänger med varandra lite för mycket? du kanske borde vara mer med dina kompisar och göra saker som just du gillar, och tänka lite mer på dig själv?

jo kanske det. tack för tipset, ärligt.
vi kom hem för ett par timmar sen från en vecka i spanien och när jag åkte hem till mig var vi typ halvt ovänner kändes det som. han sa att han skulle ut med sinapolare. klart han ska gå ut, men det gnager i hjärnan när jag vet att han är trött på mig och går ut och festar. fan, jag börjar låta som en besatt hemmafru. men jag vet att vi borde träffa kompisar oftare. det kanske bara är det....

phriday

såna nojor kan man få. jag kan också känna mig som världens tråkigaste människa som bara hänger efter min pojkvän som om han vore min personliga assistent snarare än min kille.
dessvärre är det ju så att han nog gillar mig bäst när jag är mitt verkliga jag, d.v.s. inte hänger efter honom utan har ett eget liv där han visserligen ingår, men där det ingår en massa andra saker också.
så kanske det är för er också? ta och styr upp vad du ska göra veckan som kommer. hitta på saker med dina kompisar, gå ut på krogen, och sluta tänka att du skulle vara tråkig på något sätt.

jo, jag kan gå ut på krogen, men inte han för han har inte fyllt 18. så det går ju, men han blir ledsen när jag går ut. orolig iaf. imorrn ska jag iaf träffa en kompis. jag får väl boka upp mig hela veckan och klämma in honom när jag har tid. han kanske behöver känna sig lite åsidosatt?

phriday Ett mer konsekvensetiskt tips är att inte ses på ett tag. Res bort lite utan honom. När du kommer tillbaka kommer han komma springandes på flygplatsen med blommor och bin... ;D

phriday

jag menar alltså inte att du ska göra saker som gör honom ledsen, eller får honom att känna sig åsidosatt.
utan mer saker som får dig att känna dig som en egen person och inte som ena halvan i ett förhållande. för jag tror att det kanske kan få dig att ha en skönare inställning, då du inte tror att du är ointressant, ouppskattad och värdelös.
det är nog lättare för honom att uppskatta dig också, om du kan uppskatta dig själv. förstår du hur jag menar?

tror du? det börjar kännas som att det vissnar alltihopa. men jag vet ju själv att jag inte skulle klara av att göra slut eller bli dumpad. jag älskar honom verkligen. vi har det ofta bra. jag vill bara att han ska bättra sig på småsaker som visar uppskattning. han säger till exempel jättesällan att jag är fin (om jag inte fixat mig i flera timmar) och han tar för givet att jag ska laga maten och sånt. när vi ska bara blöir det automatiskt jag som tappar upp vatten, tänder ljus och sånt. en gång sa han "jag ska bara klara den här banan (nåt jävla tvspel) medan du fixar badet"... det kändes inte så kul...

phriday Vi killar och våra tv-spel har ett särskilt förhållande. Det är inte så att vi uppskattar våra konsoler mer än er. Bara på söndagsmornarna. Men annars så placeras ni högre upp. Men med risk att låta Dr.Phill och säga det självklara så: Prata om det med honom.

okej, det ska jag. men jag kan väl inte ställa ett ultimatum? eller?

phriday

var lite dominant då. om ni t.ex. ska laga middag och han inte hjälper dig så kan du vara konkret och ge honom en uppgift att göra, istället för att bli arg över det senare. om han då skulle vägra, utan någon bra anledning, så är det bara att säga att du nog kan hitta någonting roligare att göra den här kvällen än att laga hans mat, och sen gå.

komplimangerna är ju svårare. det är ju svårt att liksom be någon att ge en komplimanger. helst ska de ju komma av sig själva.

ja precis! det är det jag vll! jag vill att han ska tycka att jag är fin, och säga det. själv är jag väldigt noga med det. jag brukar hjälpa honom med att välja kläder, keps, skor osv... och sen säga att han är fin. men jag kanske inte är fin? om det är så enkelt så är det väl jag som måste ändra på mig.

du ska inte ändra på dig. tänk inte ens tanken.
det är det här jag menar; du måste börja värdera dig själv lite högre.
han kanske bara har svårt för att ge komplimanger, du får inte tro att det har med dig att göra.

men det måste ju ha med mig att göra på nåt sätt. han har inte svårt att ge komplimanger. han gav mig hela tiden förut, och innan vi blev tillsammans var han kär i mig flera månader. då tröttnade han ju inte, så varför nu?
jag skickade godnatt-sms nyss och sa att han fick höra av sig när han ville eftersom han verkade så skum sist, och han svarar inte på det. så jag lär vara vaken tills det piper, om det piper...

har du inte tänkt på att han kanske är så här av för att du är så himla på ?
du kanske ska strunta i att skicka ett sms för att säga god natt. han kanske kan få lov att fatta det av sig själv. ligg inte vaken och vänta på att han ska ringa dig! vad är det för livskvalitet? förutom att du slösar bort massa skön tid när du kan sova eller göra något bra bara för att istället oroa dig, så blir det ju liksom inte bättre mellan er för att du är efterhängsen.
och du kanske ska sluta tänka på hur du ska göra för att han ska uppskatta dig mer. ge fan i det, har han inte vett att uppskatta dig så får det vara.
oroa dig inte så mycket, och koncentrera dig på att leva ditt liv. det är kanske det han behöver för att kunna uppskatta dig.

okej... godnatt... tack för hjälpen. jag känner mig värdelös. seriöst.... men tack iaf, godnatt.

phriday

du är inte värdelös. men just nu verkar du rätt nere, och då kanske det känns så.
se till att bli glad istället. och skit i honom ett tag. du verkar ha hakat upp dig lite väl mycket på honom just nu. gör något annat i några dagar. du överlever.

så gott va d inte. mest fejkväskor och hamburgare. eller asså hamburgare e ju okej men jag hatar när folk jagar en med klockor och handväskor och vill att man ska köpa...

Varför vill man ha en kille som förväntar sig att man ska laga hans jävla mat? Som aldrig komplimerar en? Som blir orolig om man ska ut på krogen?

Tjejen, du är inte fem år gammal, gå på krogen med dina kompisar, hitta på lite roliga saker utan honom. Säg till honom att du vill göra lite andra saker nu eftersom han verkat vara lite "av" och sen så är inte du så himla "på" som någon skrev tidigare.

Om han får dig att känna dig värdelös med ditt beteende måste du antingen berätta det för honom eller göra slut med honom, det där är ju inte ett sunt förhållande...

" Ett mer konsekvensetiskt tips är att inte ses på ett tag. Res bort lite utan honom. När du kommer tillbaka kommer han komma springandes på flygplatsen med blommor och bin... ;D"

Eller så tror han att hon inte tycker om honom så mycket längr eoch han drar och knullar med någon ny.

"fan va gott å va på kanarieöarna nu."

you gotta love whoa

LittleJohnny

Jo jag tänkte i de banorna också först, men hon är ju isf i en återvändsgränd...