en abortfråga samt dödshjälpsfråga - vad anser ni?
har precis fått ta del av en systers nya erfarenhet från sitt jobb på ett sjukhus.
fallet är som så att under dagen genomfördes en tvåstegsabort. denna utfördes pga fostret hade sådana deformeringar/missbildningar att det bedömdes (utom rimligt tvivel) som att en abort var det bästa valet för såväl foster som moder då fostret/barnet inte skulle överlevt en längre tid i livet. för er som inte vet vad tvåstegsabort innebär, så innebär det att aborten genomförs på så sätt att modern intar piller vars verkan med omedelbarhet medför att fostret somnar in, för evigt. varefter modern sedan skall föda det döda fostret.
procedur ett genomfördes, modern tog pillret och födde det förmodade döda fostret. bara ett problem - fostret var inte dött.
det moraliska dilemmat ligger i att det är fullt lagligt att abortera fostret, men inte lagligt att ge det födda barnet en värdig död. nu ligger alltså det här barnet i en kuvös och väntar på sin egna död eftersom svensk lag inte tillåter att barnet får somna in.
frågan är enkel - är det rätt att det ska vara så här? borde inte det mest humana vara att just låta aborten bli definitiv, även om den i det här fallet tvingas avslutas utanför moderns kropp? varken modern eller barnet mår bra av att ta sig igenom abortbeslutet och dessutom nu ha vetskap om att barnet ligger levandes på ett sjukhus utom möjlighet att räddas eller ges ett värdig avslut på livet.
vad anser ni? för egen del anser jag det här vara otroligt förkastligt och vad jag förstår så är det här inte en engångsföretelse. varför reagerar inte kvinnor (och män) inom sjukvården starkare i såna här frågor? jag är djupt upprörd över detta. hade helt seriöst ingen aning om att det fanns sådana här regelsättningar vid såna här komplikationer alls. kalla mig ignorant och obildad men idag lärde jag mig onekligen något nytt tragiskt om vårt moderna samhälle...
lev väl