Om att ta kontakt med folk
Såhär:
Jag har aldrig varit särkilt social, men inte heller lidit av det. Jag har inget behov av ytliga relationer eller av att känna många människor...
Men nu när jag flyttat dit jag knappt känner någon, mina underbara vänner som ändå alltid funnits där träffar jag nu väldigt sällan, börjar jag för första gången tycka att det här är ett problem... Och att det är rätt pinsamt också. Jag trodde att det skulle vara skönt att inte träffa någon (förutom min pojkvän), för man blir bara ledsen av folk... Känner mig ofta utanför och annorlunda även i goda vänners sällskap. Har tänkt att jag i framtiden skulle vilja jobba hemifrån och aldrig träffa någon. Men jag börjar känna att jag blir helt knäpp av att sitta ensam hela dagarna (jag är arbetslös). Jag saknar skolan och alla idioter som gick där...
Hela tiden har jag tänkt att det kommer bli bättre i vår, när jag ska plugga och kommer att träffa en massa människor där. Men jag märker ju att när jag väl träffar nya människor här så tar jag inga initiativ eller lyckas få någon att hänga med... Så varför skulle allt bli enklare då?
Det är som en massa inre mekanismer som sätts igång automatiskt och skyddar en från att inte göra bort sig, vara för påflugen etc...
Vad jag ville diskutera var väl kanske... Varför är jag såhär knäpp?
|:::--->www.myspace.com/maryvalley<---:::|
|:..-->www.myspace.com/fieldsofgrain1<--..:|
|