Hur skall man orka kämpa för att leva...
när allting du älskar tas ifrån dej..?
När jag växte upp hade jag 2 riktiga vänner.
var mobbad, hade en "vän" som utnyttjade mej och straffade mej.
men sen fannns det Marion & Sara.
de va mina änglar, mina systrar, mitt liv, mina lungor...
dom som fick mitt hjärta att fortsätta slå fast en hela kroppen hade kramper och min arm blöde från färska sår...
dom va mitt allt.
älskade...
1999 tog marion sitt liv... framför mej... inte för att vara ond...
utan för att visa att jag var de viktigaste i hennes liv, de sista hon ville se & röra innan hon lämnade livet...
26sidor var brevet hon gav mej...
26 var våran tursiffra stjärnor va båran symbol.
jag har aldrig kommit över detta, aldrig blivit mindre ledsen...
men igår tog sara, den sista av mina änglar livet av sej...
nu står jag här ensam. övergiven...
och orkar faktiskt inte mer...
men vill inte utsätta min syster för samma smärta som jag bär på...
någon annan som vart me om liknande?
skulle nog kännas skönt och snacka me någon som faktiskt förstår situationen...
alla reagerar olika, men smärtan är ofta den samma...
//Johanna