Längtan efter framtiden!
Jag längtar alltid efter saker, jag ser alltid fram emot något.. det behöver inte vara något stort eller särskilt.. sällan något konstigt.. just nu ser jag fram emot april då en stor del av mitt skolarbete kommer vara avklarat.. sen ser jag fram emot sommaren.. av rent naturliga skäl.. man slipper kylan och mörkret.. är detta någon slags drivkraft som får mig att stå ut och som jag bör vara glad över att jag har?
eller är det något osunt självplågeri som bottnar i att jag inte trivs med min tillvaro? det är dock inte sant då jag ofta mår alldeles strålande och trivs utmärkt med min tillvaro, eller är det något jag intalar mig själv? kanske även det endast för att kunna stå ut..
nu låter det.. ja jag vet inte hur... men tillbaka till huvudämnet.. längtan efter framtiden.. är den bra? tjänar den något syfte? är det bättre att försöka leva i nuet? det sägs kanske så men hur är det egentligen? är våra liv för planerade? osv..