mörkt minne

mörkt minne

Jag tycker det var modigt gjort, så fel ord till en så opassande situation.
Ty alla offer för denna subjektiva dumhet, en uppenbarelse av kontinuerliga kräkningsattacker.


Ring!, Min broder svarar efter sekunders tickande betänketid.
Min bror lättar ett kyligt ”ja” ifrån hans nästintill herpes befruktade mun,
Med ett lättjefullt tuggande likt en konsumtion av tuggummi, smackar och gnids hans torra läppar emot varandra för ett tillstånd av friktion, som ett tyst slag för eftertanke innan samtalets vidare gång.

Benne- tja, det var Benne här.

Benne eller Benjamin som hans namn var, är en barndomskamrat till min bror.
Under många år betraktade dom båda varandra som ”de bästa vänner” de tillbringade kolossalt mycket tid tillsammans, både i och utanför skolans fängelse – tillvaro.
Men det skulle ske en förändring i dåtidens vardag, i form av en radikal hormonförändring i bådas liv. En hormonförändring i deras liv, där livet exponerade deras testosteron bildning åt olika håll. Min bror sökte sig till utelivet, där han fann en mångfald av flickor, droger och alkohol samt andra destruktiva lyckopreparat.
Benne däremot sökte sig till något mer tillbakalutat och balanserat, nämligen det kreativa skapandets mätrealistiska väsen som bilmekaniker. Detta utgjorde en stark vänskaps slut och nu en tydlig separation av olika sorters Borås mentaliteter.

Bror- tja
Benne- Fan vad längesen, så vad gör du?
Bror- jo visst, nja jag gör väl lite av varje, arbetslös och trött. Super. Man kunde höra att min bror inte förstod meningen med detta samtals fortsättning eller att det ens hade ägt rum från första början. Dom negativa tankarna fick snabbt finna sig trotsade när samtalet fortsatte sin gång och förlöpte i detta mönster.

Benne- vilket fördärv, själv har man blivit drabbad av en tillfällig isolation efter det att det tog slut med flickvännen, nog för att jag dricker men mestadels för mig själv.
Bror- jag hörde någonting om det, får man fråga varför? Sa min bror fullkomligt likgiltigt.
Benne- Man kan säga att det hela började strax efter att vi hade förlovat oss. Det var först efter förlovningen som hon började gå ut och ränna som man säger. Efter ett tag började det gå rykten om otrohet och jag blev misstänksam. Dessvärre var ryktena också sanna till viss del, hon hade varit otrogen och innan jag visste ordet av sitter jag här i min oändliga ensamhet med en förlovningsring och en folköl i mina händer.