de där med mental död vid arbetslivet har jag också tänkt på. jag vill inte bli vuxen, dvs jag vill inte vara vuxen i samhället. eftersom jag också tror att de endast bidrar med skulkännslor och ansvar. de låter väll kanske egoistiskt, men jag hatar att ta ansvar, jag har fått höra att jag aldrig tar ansvar hela livet och det har väll suttit sina spår. men hur som helst så känner jag att almenackan är en god represant för ansvarets väsen. jag har altså aldrig använt en sådan och kommer fan aldrig göra det heller! det är kanske ett tafatt försök till evigt liv... men finns det liv finns det hopp!
tag ett stycke bro<br>tag ett stycke brand<br>blanda, skrik ageri