Jag minns en låt.
När jag var liten hade vi en vinylspelare i vårat vardagsrum.
Vinylspelaren stod intill en vägg och på en fluff-matta.
En fluffmatta är ett dåligt ord, men det var en vit matta som var fluffig.. Som en päls.
Jag kommer ihåg att jag brukade ligga på den mattan och lyssna på en skiva.
En låt hela tiden, om och om igen.
För några månader sedan hittade jag den skivan.. Jag satte igång den och, håll i er, jag ville börja gråta.
Den låten har betytt så mycket för mig av någon anledning.
Folk jag spelat den för skrattar och tycker den är larvig och dylikt, och jag kan inte undgå att bli sårad...
Har detta hänt er någongång?
(Låten är förövrigt: "Ainbusk - Lassie" hur "töntigt" det än må låta)
damn, what's wrong with my generation?
we was the cream of the crop but it seems we've been robbed
that's what happens when you trade in all your dreams for a job
|