I början av Januari 2014 låstes Whoa och du kan alltså ej logga in eller skriva något nytt i forumen. Innehåll i forum osv kommer finnas tillgängligt. Läs Mer »

Är jag en psykopat?

Övrigt - Blandat

   

2013-02-05 22:37

Är jag en psykopat?

Jag vet inte var eller hur jag ska börja så jag ska försöka att bara gå rakt på sak.
Jag hatar jag min syster och hatar henne till den grad att jag på sistone tid haft tankar om att ha ihjäl henne och de här tankarna skrämmer mig så jävla mycket för att det är så olikt mig.
Hur mycket jag än har hatat olika människor i mitt liv så har jag aldrig äns tänkt tanken på att skada dem (eller iaf inte till den grad att jag konstant tänker på att omsätta tankarna till handlingar). Nu är det min syster jag hatar på grund av olika saker hon har gjort.
Egentligen är det inte det hon har gjort som jag hatar så mycket, utan jag kan förlåta handlingarna och tror att för att kunna må bra här i livet så är förlåtelse en del av det. Varför jag känner så mycket hat är att allt det här med min syster har förstört min relation med mina föräldrar. Mina föräldrar vägrar acceptera att jag inte längre har någon kontakt med min syster eller äns pratar med henne. Dom menar att familjen är det viktigaste och kan man inte älska sina egna syskon eller föra ett samtal med dessa så är man inte värd mycket här världen. Så mina föräldrar är besvikna och arga på mig och tycker att jag är ”the bad guy” som inte pratar med min syster och det här har gjort att jag och mina föräldrar tjafsar hela tiden nu.

Men mitt största problem är inte att jag inte har någon normal relation med någon i familjen utan att jag så fort hör min systers röst eller ser henne får jag de här tankarna om att döda henne. Jag vill inte tro att jag är en psykopat men just nu känns det som det och att jag är kapabel till att döda eller iaf leja någon för jobbet.

Jag skapade ett nytt konto för att jag egentligen skäms för allt det här och förhoppningsvis kunna vara lite anonym.
Moderator

2013-02-05 22:48
Du kanske borde uppsöka psykolog?
And I was better where I was miserable, why didn't you leave me there?

2013-02-05 22:49
Skulle du vara psykopat skulle du aldrig klassa dig själv som psykopat och du skulle aldrig ha så bra själv insikt du själv har.

Dra åt helvete

2013-02-05 23:20
Jag är nog ingen psykopat som du säger. Däremot är jag väldigt förvirrad och känner att om inget stoppar mig så kan jag göra sådant som jag kanske i framtiden kommer att ångra.

2013-02-06 00:03
jasomsagt.. vi på whoa är fruktansvärt dåliga läkare och doktorer.
Kolla upp det hos riktiga pros som jobbar med såna fall.

Tro mig, det finns många gånger jag inte har varit så glad i min storebror och vi har haft mycket tjafs. Vi pratar inte varje dag, och vi kan väl föra ett normalt samtal men det kan bli mycket tjafs innan vi kan starta normalt. Det är väl så syskon fungerar? att jävlas hela tiden mot varandra? . Att dina föräldrar stänger ut dig för du tjafsa med din syster kanske gör som du säger att du önskade ih ela världen att hon var död, (nu sa du inte dom orden) en att ha ihjäl henne och skada henne. För du är avudsjuk på din egna syster för dina föräldrar tar hennes "part" istället för ditt.

Syskonkärlek, som den ska vara. Förjävlig.

Men är du orolig att du kanske kommer att göra något som kommer att stå på aftonbladets första sida. Kan du ju alltid be om hjälp hos psykolog (du kan ändå räknas som ett akutfall, om du vill döda henne). Så kan dom nog hjälpa dig på rätt väg igen.
All I'm gonna do is just go on and do what I feel - J.hendrix
Admin

2013-02-06 05:13
Nej, du är inte psykopat men du är av någon anledning väldigt arg. Om du inte reder ut det kommer det sluta med att du blir ännu argare. Frågan är om du ska försöka reda ut problemen med din syster, dina föräldrar (få dem att förstå att trots att man delar genuppsättning behöver man inte tycka om varandra) eller om det är hos dig problemen sitter.
The president has been kidnapped by ninjas. Are you a bad enough dude to rescue the president?

2013-02-06 07:27
nu känner jag inte till er historia, men om ni har svårt för varandra men ändå typ firar jul med samma personer så är det ju bäddat för problem, särskilt för dom som gillar er båda två. mitt bästa tips är att inte lägga in för mycket känslor i er relation (om ni omöjligt kan lappa ihop den).

försök bemöta varandra med samma respekt som med nån ni måste umgås med, men inte tycker verka vara värsta sköna personen, men man är ändå trevlig. en pissig grej med att tvingas vara mycket med nån man ogillar är att man lätt börjar hitta varandras knappar liksom. du vet att hon hatar att du lämnar toaringen uppe, därför är du lite extra noga med att lämna den uppe å vice versa.

ni behöver inte ge varandra rosor, men va så respektfull man kan förvänta sig att två vuxna människor ska kunna vara mot varandra.
Ridå

2013-02-06 07:45
Gå till en bra psykolog.


Sen undrar jag om relationen till dina föräldrar verkligen är förstörd. Dom har väl inte brytit kontakten med dig? Att bli besviken är ju något som är helt normalt och inget som betyder att relationer har blivit sämre. Dina föräldrar kanske bara sörjer det faktum att de inte lyckats få sina barn att komma överens. Låt dem få älta det och låt dem få vara i den sorgen. Det betyder inte att dom älskar dig mindre.
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.

2013-02-06 08:42
By the way. Om det är relationen till dina föräldrar du är bekymrad om, så tror jag knappast du knyter några band till dem genom att döda deras dotter.
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
Manager

2013-02-06 09:45
vesuvius: Bor du hemma hos dina föräldrar? Det låter som att du behöver en paus från din syster. Om ni bor under samma tak och tvingas se/höra varandra varje dag så kommer du förmodligen bara bli mer och mer förbannad.

Visst ska man älska sina syskon, men kärlek övergår lätt till hat om det prackas på en när man inte vill.

Flytta innan du gör nåt dumt.
Redline!

2013-02-06 10:03
Dr.Octagons lösning på alla problem: Syns dom inte, så finns dom inte.
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
Manager

2013-02-07 11:30
Ja, det är exakt så jag menade. Fint tolkat.

Om det var oklart: Ta en paus från den infekterade relationen. Det leder till reflektion över hela situationen och eftertanke över ens egen roll i problemet. Oftast kommer tiden släta över de hårdaste känslorna och efter ett tag så kan man säkert lösa problemet utan att vilja ta livet av någon.

För mig tog det flera år innan jag kunde umgås med vissa familjemedlemmar civiliserat efter jag flyttat hemifrån, eftersom de fått mitt blod att koka i flera år. Men idag går det.

Redline!