Skaffa barn
Hej bullen!
Lite bakgrund till det hela då.. Träffade en helt underbar karl för snart sju månader sedan. Trodde inte att det skulle bli någonting långvarigt, eftersom jag aldrig förut haft ett riktigt förhållande och är ganska bra att sabba saker för mig. Men han här, honom älskar jag verkligen och det har jag aldrig känt förut. Och på sistone har jag fått en extrem längtan efter barn. Förut ville jag inte ha barn; hade alltid planerat att jag skulle ha en grym karriär och leva mitt liv. Men nu vill jag bara leva ett hederligt riktigt Svensson-liv. Två ungar, radhus, 9-5 jobb, hund.. Vilket inte är så konstigt, för nu har jag någonting jag aldrig trodde att jag skulle få uppleva.
Den logiska och rationella delen av mig, förstår ju att det är alldeles för tidigt för oss att skaffa barn. Vi har precis flyttat ihop, men inte ens det är permanent, då det bara är på prov just nu. Men det är den där förbannade längtan. Tycks inte kunna bli av med den. Och den har hängt i så länge nu. Drömmer om barn, längtar tills vi har varit tillsammans längre, så att det är mer okej och rätt att skaffa barn. Till saken hör att han tycker att det är jobbigt att jag har denna längtan. Jag pratar om det lite väl ofta, men det är så svårt att inte göra det. Jag själv tycker att det är skitjobbigt. Vill inte ha denna längtan, vill kunna leva i nuet och sluta försöka leva "i framtiden".
Har även sökt in, och kommit in, på Förskollärarlinjen till våren. Men.. Vill jag verkligen jobba med barn resten av mitt liv och samtidigt ha egna barn. Någon här som gör det? Hur fungerar det? Blir det för mycket?
Så, kära bullen, hur tusan blir jag av med denna längtan?
Fridens :)
"If I had a heart, it might be breaking right now" - Dexter Morgan
|