diagnos
Mitt liv i skolan har alltid varit kaos, enda sen jag var liten var jag ett stort problem för de flesta. Jag var väl ett sånt där såkallade "problembarn" som fick gå extra hjälp i de flesta ämnen och gick hos talpedagog (för grova stammproblem). Många engelska och matte nationella prov slutade med att jag bara skrek och kastade pappret i papperskorgen och gick ut i korridoren och grät för jag blev så förtvivlad att jag inte förstod ett piss medans alla andra bara satt och skrev så pennan skulle nästan gå av. På Mellanstadiet började jag ljuga för de var ju så fruktansvärt enkelt att ljuga om att man inte hade några läxor, bara för att slippa göra det. Jag inte hade förstått på lektionen vad vi egentligen pratade om och spelade ingenroll hur många gånger läraren förklarade, det fastnade bara inte. Liksom hur skönt är inte att ljuga för slippa läxor? Det enda jag hade (har fortfarande) svårt med var att se konsekvenserna. Att inte göra läxa löd till ännu fler läxor och telefonsamtal från läraren. Högstadiet blev såg nästan likadant ut, fast jag började somna på lektionerna. Så jag kom ju på en sån sjukt bra idé tyckte jag! Jag skiter i att gå på lektionerna. Det slutade också med svårt att se konsekvenserna. Så vad händer när man somnar på lektionerna och slutar gå på dom för att man tycker det blir jobbigt + att man aldrig lär sig något för jag somnar ju bara? Jo blev ju telefonsamtal från mentorn "Johanna äter för lite, hur har hon det hemma? Nu somnade hon igen, gör hon ingenting hemma? hon är så lat! hon vill om hon kan men hon vill ju inte hur ska vi lösa det här?" Vi löste med en personlig assistent som fick pusha på mig, för de var lite så jag fungerar. Att jag behöver nån som pusha på mig för att jag ska komma igång, har väldigt svårt att ta egna initiativ. Alla mina utvecklingssamtal var 1- 1 ½ timme medans alla andra var klar på 30 min. Det enda jag fick höra var "Du måste sluta vara så lat, du kan ju om du vill" Medans jag försötke förklara att jag har väldigt svårt att lära in mig vad som sägs. Det fastnar inte. Lyssnade någon? Nepps. Inge problem med mitt arbetsminne och uppmärksamhetsförmåga den är normal och precis som alla andras. Jag var bara lat tyckte dom. Jag har alltid kännt mig värdelös, iaf i skolan. För de va ju där jag hade sånt problem, där jag fick höra att jag var ett IG Barn. Minns engång på samhällskunskapen jag fick VG på mitt muntliga redovisning. Vad händer? HELA klassen väntar inne och diskuterar mitt betyg medans jag fick sitta utanför (tillochmed mina vänner satt ) Hörde hur nån sa Hur fan kan johanna få VG hon får alltid IG? Varför fick jag G och hon VG? Klassen va förbannad på mig när de gick ut. Fick MVG på ett Svenska prov om svenska författare, vilket jag är intresserad utav för jag gillar att skriva. Så jag lärde in mig de fort. Vad händer? Mitt prov skickas runt i klassen en plugghäst tönt börjar grina för hon fick VG. De säger högt " JOHANNA HAR FUSKAT, haha vafan kan hon få MVG? hon måste fan göra om inte enchans att hon klarar de här" Min lärare tog papperet och skrek åt dom att visa lite repsekt. Jag var lyckligast i världens för jag hade fått allt förutom gränsen på G ett MVG! Min skolomgång har sett ungefär likadant, förutom att för högre upp jag kommer ju svårare har jag haft att verkligen koncentrera mig och så. Jag har sagt att jag har koncentrationssvårigheter och ville göra ett dyslexi test för mamma. Men hon sa "hah johanna sluta du har inget sånt där" Jag gjorde ett dyslexi test förra året efter allt detta jag har varit med om, slutar med att min lärare tar in mig "Johanna du har inte problem med stavning men koncentrationen, ska vi ta ett ADHD test och utredning?" jag sa bara "Bring it on! nu kör vi" jag var ju nyfiken. Här sitter jag 20år precis fått diagnosen : ADHD och går medicinisk behandling, det är då jag kan fråga "vafan tog de inte tag i det här innan, varför tog de aldrig mig på allvar och varför kallade de mig lat när jag sa att jag tycker de är svårt?" idioter hela högen. Någon annan som har fått diagnos förbannat sent och blir nästan arg på att de inte kunde ta en seriös? Någon annan som har ADHD som kan berätta lite hur de har påverkat en med medicin? Hade behövt någon man kan snacka lite mer och diskutera
All I'm gonna do is just go on and do what I feel - J.hendrix
Graffare
2011-02-13 17:49
Har många vänner som har ADHD.. Det hjälper att röka gräs
Gjort de förr, men tycker inte de ger så mycket. Sen känner jag inte så mycket för sitta och röka gräs.
All I'm gonna do is just go on and do what I feel - J.hendrix
gott om folk som får den diagnosen sent i livet
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
En vän till mig fick diagnos som 30åring, har på nära håll sett hans frustration och kan inte annat än beklaga. Hoppas att du nu får den hjälp du behöver för att komma vidare, och lyckas med det du vill! Bra gjort av dig att du faktiskt stod på dig och fick igenom att göra ett test till slut. Vissa lärare, borde inte få bli lärare. Framförallt har jag märkt att den äldre generationen lärare är de som är mest trångsynta och använder ordet lat om elever som har svårigheter på ett eller annat sätt. För egen del har jag fått kämpa med matten, och en lärare på gymnasiet frågade om jag visste vad dyskalkyli var för något. Hade tidigare aldrig hört talas om det, och det kan ju förklara varför jag fick kämpa med matten alltid, men hade otroligt lätt för allt annat i skolan. Har också blivit kallad lat och oengagerad ett antal gånger på grund av detta. I grundskolans tidiga år hade jag aldrig problem med matten, men det var på den tiden man kunde lära sig genom att minnas hur talen såg ut, gångertabellen kan jag fortfarande som ett rinnande vatten, men det är på grund av mitt fotografiska minne, inte på grund av att jag faktiskt kan det...
Vanilla - Vad menar du då? conspicuous - Får medicinisk behandling nu och går regelbundet hos pyskolog som gör blodprov och vikt utredningar. 3:de dagen jag äter medicinen fick veta diagnosen i Torsdags. Min mentor hade fysik, en lektion jag somnade rätt enkelt på, för de blev så mycket för mitt arbetsminne och uppmärksamhetsförmåga. Alltid när jag sa "Magnus jag fatta inte" så sa han "Vi tar de sen" sen fortsatte han prata på, hur tror han att man ska hänga med då när man inte förstår från början? Min uppmärksamhetsförmåga är jätte dålig och arbetsminne men det tränar jag med ett program som heter cogmed. Min pyskolog gav ett exempel : På P1 (radio) där har de ju ibland reporter från Egypten. Men sändningen kan bli så dålig att man hör bara vissa ord. Så är det jämt för mig när jag hamnar på en lektion där jag måste fokusa, koncentera mig och använda mig av uppmärksamhetsförmågan.
All I'm gonna do is just go on and do what I feel - J.hendrix
Därför sa han " inte konstigt du har somnat om jag ser på det reslutat du har gett mig med att visa uppmärksamhetsförmågan" Var ett dataprogram där jag skulle trycka om jag såg eller hörde 1 sen så var de slumpvis 1 och 2 hela tiden. Såg riktigt illa ut..
All I'm gonna do is just go on and do what I feel - J.hendrix
känner igen dig från mitt ex, det måste vara ett helvete. Hoppas det går bättre snart
Ja får väl se hur medicinen fungerar på mig. Känner inte så mycket just nu förutom att jag är lite piggare och gladare på dagarna..
All I'm gonna do is just go on and do what I feel - J.hendrix
min skolgång såg väl ut ungefär som din... med lärare som bara tyckte att jag var lat för att jag inte hängde med i deras babbel. jag agerade ut min frustration och var en liten kickers brud från kanske 4klass tills jag blev avstängd utan möjlighet att få komma tillbaka under första året på gymnasiet. jag hade det väldigt enkelt för mig i första klass, kunde redan läsa och skriva när jag började. men efter ett tag tappade jag suget av någon anledning.. jag krigade på och verkliegn försökte fram till tredje klass. men den gick de åt helvete. började skolka redan i fyran och var sällan på lektionerna. bytte skola i femte klass till en större skola, för där skulle allt bli bra. men de blev bara värre. har väl gått sammanlagt kanske ett år eller något mellan femte klass och nian. alla lärare var less på mig, utom min bild lärare. alla teoretiska ämnen gick käpprätt åt helvete. medans de praktiska gick skit bra. hade bara betyg i hemkunskap när jag gick ut nian. slöjd och bild hade jag kunnat fått i om jag bara haft bättre närvaro. men från 6e klass var jag i stort sett aldrig på skolan... fick min diagnos, adhd, för ungefär ett år sedan. jag påbörjade medicinering men avslutade den lika snabbt. hatade att käka concerta, som jag fick, eftersom det kändes som en lång avtändning bara. jag har bestämt mig för att lära mig hantera min adhd utan mediciner. jag kan vara skit sne över att ingen reagerade när jag var yngre, hela min framtid hade antagligen sett helt annorlunda ut om jag blivit utredd när jag var i skol-åldern. men det var aldrig någon som ens nämnde adhd. det var ju mycket möten med rektor lärare och skolsköterska men det var samma visa varje gång "du måste sluta vara så aggresiv, och börja gå på lektionerna. du kan om du vill. det har vi sett" sen var de tack och hej.. och samma visa som alla andra dagar, igen. jag började missbruka ganska tidigt och jag tror att hade jag fått veta tidigare varför jag var sånt fuckup så hade jag nog aldrig börjat knarka... jag fattade inte varför alla andra klarade av att sitta en hel lektion utan att behöva gå ut flera gånger för att det kröp i kroppen. eller varför det bara var jag och några killar som hade "roligt", alla andra var ju pluggisar och jävligt lame i mina ögon. jag vet fler från dom jag umgicks med som har fått diagnoser långt efter skolutgången.. och då snackar vi inte om att dom fått de via bup eller nåt sånt hemma.. utan dom flesta har pundat eller vart kriminella så dom har hamnat på olika hem. och där görs de ju ofta utredningar så det är först där adhd har kommit på tal...
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
Två frågor av ren nyfikenhet bara eftersom jag är måttligt ignorant när det kommer till hur det får fram ADHD diagnos nu i modern tid. Hur gick ditt ADHD test till, hur kom de fram till att du har den här sjukdomen/åkomman? Vad är det för medicin du tar nu, vad är det för slags effekter som den ha sagts ska kunna ge?
Yeah, well, you know, that's just, like, your opinion, man.
lite ot men här är lite snygga folk med adhd Pablo Picasso Magic Johnson Will Smith Dustin Hoffman Robin Williams Leonardo da Vinci Whoopie Goldberg Benjamin Franklin Albert Einstein Cher John F. Kennedy Walt Disney Winston Churchill Michael Phelps Ty Pennington Tom Cruise Hans Christian Andersen Agatha Christie Sylvester Stallone Wolfgang Amadeus Mozart Salvador Dali Vincent van Gogh Pelle Fosshaug Andreas Kleerup
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
Ja den delen var jag också med, jag måste fortfarande gå ut från lektionerna (går tredje året på gymnasiet) för jag somnar. Går och tar ett glas vatten eller går ut och röker och ta lite frisk luft. Jag käkar concerta nu, 18 mg som startdos. Har 3 bekanta med ADHD som är tjejer. 1 äter fortfarande concerta de andra bytte till nån ADHD medicin på R? För de blev för deprimerade av concerta och en hade konstiga tankar med att ta självmord eller att döda nån. Får se hur jag gör, tror jag fortsätter. För jag vet inte hur jag ska hantera det, eftersom om jag nu har kunnat hantera mina koncentrationssvårigheter. fokus och uppmärksamhetsförmåga. Varför har jag inte kunnat de förrut då? Känns som detta är enda utvägen till att faktiskt börja fokusera. Men jag har ju som sagt precis börjat med den 3 dagen idag så jag vet inte så mycket. Försökt hitta forum men de enda jag hittar är "Hur många ska man ta för att bli tjackad?"
All I'm gonna do is just go on and do what I feel - J.hendrix
ritalin? när jag slutade med mina concerta så sa min läkare att jag fick välja själv om jag ville byta till ritalin eller nåt på s.. kommer itne ihåg vad den hette.. men jag vägrar äta mer medicin :P jag läser på komvux just nu och kan ju inte direkt säga att jag har lärt mig fokusera och koncentrera mig än.. men jag tränar på det.. hoppas att jag klarar de.. på nåt sätt. jag tror att de är enklare att lära sig hantera sin adhd, när man väl vet att man har de.. innan var jag bara frustrerad hela tiden över att inget gick som jag ville..
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
Marvingaye -
Hur gick ditt ADHD test till, hur kom de fram till att du har den här sjukdomen/åkomman? Vad är det för medicin du tar nu, vad är det för slags effekter som den ha sagts ska kunna ge? 1. Jag gjorde ett dyslexitest där de visade att fokus och koncentrationssvårigheterna är rätt allvarliga, medans jag tycker att jag har svårt att skriva för jag kan blanda då och nu tid och skriva osammanhängande .
Min specialpedagog på skolan frågade om jag vill göra en utredning. Jag tackade Ja.
Då går jag några gånger hos henne, kuratorn och skolsköterskan(det är bara engång) Där jag berättar om mig själv , pegagoden mer skolmässigt hur jag har haft det, kuratorn privatlivet om min uppväxt och så, skolsköterskan gav mig olika övningar jag skulle göra sedan svara på några frågor.
Började detta i november, Det skriver en sammanfattning av allt. Jag fick göra ett test hos specialpedagogen. Där jag får se ett mönster, och sedan ringa in ett likadant och huvudräkning. Det var jätte svårt jag satt jätte länge. Jag kan inte räkna i huvudet 139-123, jag ser talet men min hjärna skapar ingen direkt uträkning jag ser bara sifforna men i hjärnan står de still.
Sen fick jag tid hos en som heter backgård som är specialutbildad pyskolog som gör ADHD utredningar. Där fick jag göra ett dataprogram där de slumpmässigt visar 1 eller 2. Jag ska trycka när jag ser eller hör 1. Det kollade hur min uppmärksamhetsförmåga var. Där kan han se på ett papper hur många gånger jag tryckte fel och hur många gånger jag tryckte rätt. För en normal person ska på papperet i stapel tabellen vara ganska samlat, mitt var helt utspritt..Vilket visar att jag har rätt dålig uppmärksamhetsförmånga. Jag hinner inte reagera riktigt.
2. Jag äter Concerta 18 mg som är startdosen, det är anfetamin i den. Men en sån pass liten dos att hjärnan klarar sig. Den ska göra så jag blir mer uppmärksam, kan koncentera och fokusera mig bättre. Vad jag förstod att han sa.
All I'm gonna do is just go on and do what I feel - J.hendrix
AdaliA - Precis! Sant! Men hur är ditt arbetsminne? Alltså de du tar sekundervis emot i hjärnan.. tex på möten när du går ut därifrån så minns du inte vad som har sagts. Så har de varit för mig, alltså arbetsminnet är helt lost. De du skulle göra, de gör jag cogmed ett dataprogram som tränar arbetsminnet. Man gör de 5 dagar i veckan i 5 veckor. Det hjälper faktiskt. Kanske sånt man ska fortsätta hålla på med om man inte tar medicin. Att träna den via program som tränar hjärnan :)
All I'm gonna do is just go on and do what I feel - J.hendrix
alltså efter att jag fick min diagnos och avslutade medicineringen så har de inte varit nåt mer snack om min adhd med läkare så jag visste inte att de fanns sånt där datagrejs.. det är med arbetsminne har jag heller inte fått "kollat" men jag kommer i oftast inte ihåg vad folk har sagt till mig eller saker jag sett.. om det inte var JÄTTE intressant. jag kan sitta på ett möte och inte komma ihåg typ nåt.. det är ofta som folk har bett mig att göra saker och sen tappar jag liksom bort det dom har sagt.. :/
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
Ja men det beror på arbetsminnet! Seeeriöööööööööst, börja med cogmed det ger jätte bra. Man minns saker och man kommer ihåg lättare. Kan kolla vars man kan ladda hem det? Men då måste man göra de 5 dagar i 5 veckor för att ge resultat. Så det beror på hur mycket man vill träna. De är rätt töntiga övningar man kan typ tänka "menvafan".. men jag har märkt själv de hjälper faktiskt.
All I'm gonna do is just go on and do what I feel - J.hendrix
ska kolla upp de dirr faktiskt! för just minnet är fan sjukt frustrerande också. är ju en del som blir sne när jag glömmer bort en hel del saker som jag borde ha gjort.. jag ska börja med de så fort jag har fast boende.. just nu flyter jag runt lite haha.. kommer inte ha ro att sitta med de där i fem dagar i fem veckor just nu.. men de är också en typisk mig-grej. jag är sjukt impulsiv. hade lägenhet i visby och gick i skola där nere. sen kom jag på att jag ville flytta hem till norrland. så jag sa upp lägenheten och drog. utan att ha fixat med boende o skola hemma.. gör ofta ogenomtänkta impulsiva saker. inte alltid de blir bra.. haha :P
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
typ såhär ser de ut när jag ska städa...: http://adaliabjork.blogg.se/2011/january/adhd.html#comment det går som inte fort att göra nåt alls.. för jag börjar kanske tio projekt under tiden på en timme haha
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
Mitt minne är jätte dåligt typ "men johanna köp köttfärs också" .. "jaharå lätt!" glömmer det när jag går ut ur dörren "Vad vare jag skulle köpa ?" Samma sak utvecklingssamtal, möten med rektorer och lärare, lektioner, påminnelser, telefonsamtal.. glömmer direkt vad folk har sagt.
All I'm gonna do is just go on and do what I feel - J.hendrix
Hahahahaha jaaaa exakt så är det för mig med! kommer du ihåg att posta de där viktiga brevet idag då som du skulle ha skickat i förra veckan? JA klart. eller...?
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
vilken jävla tur att jag inte är ensam! Tidoptimist är jag också.. kommer alltid försent, missar alltid bussen, alltid den folk måste säga 1 halv timme före att vi ska ses för att jag ska komma i rätt tid. Tid ger mig oflyt.
All I'm gonna do is just go on and do what I feel - J.hendrix
är det bara jag så kommer jag oftast i sista sekund eller alldeles för sent.. men är jag med någon fler.. typ en kompis eller syskon så brukar jag vara ute i god tid och sen stressa på dom haha..
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
men just typ när jag städar eller ska göra nåt annat hemma pyssel.. typ laga mat.. så tar det hundra år att komma igång. och sen när jag väl kommit igång så kommer jag på massa andra saker som jag "måste" göra precis då.. så det är ofta jag råkar koka bort typ allt vatten när jag ska koka pasta. eller bränner saker i stekpannan bara för att jag fastnar med att vika tvätt eller datorn. eller skriva brev eller nåt annat som jag skulle kunna gjort senare egentligen haha
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
Samma här, fast jag är rätt dålig på hålla tider överhuvudtaget. Har inte kommit i tid en enda dag i skolan sen jag började efter jullovet, så lärarna brukar säga "tja har du eget schema eller?" Jag bbrukar svara "ja.. typ"
All I'm gonna do is just go on and do what I feel - J.hendrix
en period så skrev jag ner ALLT jag skulle göra.. jag gjorde små listor som jag sen strök över de jag hade gjort eftersom... det funkade ett tag.. men nu är jag för tankspridd för att ens komma ihåg att skriva ner de jag ska komma ihåg haha.. jag tänker typ "jag skriver ner de där snart, när jag är färdig med de jag håller på med nu" och sen när jag är färdig med de jag håller på med så har jag redan glömt vad jag skulle göra efter haha
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
Jag hatar att planera, jag hatar att veta vad som skall göras, Blir kvävd om pappa säger en tisdag "skavi äta middag på fredag klockan 17.00?" Tycker det är jätte jobbigt att bestämma saker, för jag vill inte göra folk besvikna om jag glömmer det. Vet inte hur många gånger jag har glömt bort att äta middag hos pappa, Fått en kalender av pappa som jag fortfarande inte har rört. Minns de försökte ge mig en kalender på högstadiet, använde den 2 dagar sen så kollade jag aldrig på den igen. Vet inte, tycker det är jobbigt. Jag gillar att ta dagen som den kommer. Skönt att inte planera ett enda skit.
All I'm gonna do is just go on and do what I feel - J.hendrix
jag vill iofs planera, ibland, när man ska göra större grejer.. blir lätt stressad annars.. fast sen är det inte alltid jag håller planerna. men jag vill iallafall ha en plan.. har väl hänt kanske två hundra tusen gånger att jag i sista sekund ändrar mina planer.. något många stör sig på.. men jag försöker att skärpa mig på den punkten :P
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
Jag vet inte vad de som gör mig så fruktansvärt stressad av att planera, för egentligen borde de ju vara skönt att veta vad som ska göras, så man slipper de där ständiga stressen att man inte hinner. Fast jag blir stressad hur som helst.
All I'm gonna do is just go on and do what I feel - J.hendrix
de är skevt endå med adhd.. för alla som har samma diagnos har ju inte samma "problem" eller vad man ska säga.. har en tjejkompis med adhd. och vi två är jävligt olika i sättet.. fast sen är de ju en del saker som är samma visa hos båda.. typ minnet och impulsiviteten haha :P
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
men känner du av någon bieffekt av din medicin? eller går de som på räls? =)
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
LillJ Ok tack, intressant
Yeah, well, you know, that's just, like, your opinion, man.
Producent
2011-02-13 21:30
ge fan i concertan, den kan fungera visserligen. men den ger en fruktansvärd jävla ångest.
I grund och botten handlar det om olika inlärningsstilar, träning, stimulans och motivation och för det behövs ingen diagnos.
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
Adalia - Nja hade svårt att sova i natt, somnade vid 10 vaknade 3 sen har jag typ vaknat 1 gång varje timme. Men jag vet inte om de har med bifeffektningarna att göra. Har redan tappat aptiten. Förut var jag jämt hungrig, älskade mat kunde fan äta som en häst. Igår var jag lätt irreterad. Men annars så mår jag bra jag har inga självmordstankar eller något liknande och jag känner mig rätt awesome. Konstig- Jag måste ju testa vad som är bäst för mig, men jag får väl se.
All I'm gonna do is just go on and do what I feel - J.hendrix
Gangstabambam - Nog är det sant, men jag har testat de mesta. Försökt skriva av och lära mig genom att skriva ner och läsa, glömmer bort det direkt. Försökt läsa i boken och ställt egna frågor, funkar sådär. Läsa i boken direkt eller något liknanade för att lära in, funkar inte alls. Måste läsa samma sak flera gånger, de tog 3 år för mig att läsa ut en Eva och Adam bok när jag var liten. Men visst har du rätt, de enda är ju att man saknar kanske motivationen och så, och svårt att hitta ett lärningssätt som verkligen fungerar. Så sa de till mig i skolan också, men de är inte så enkelt.
All I'm gonna do is just go on and do what I feel - J.hendrix
Hälften in av texten du skrev så tänkte jag att du hade ADHD eller nåt sånt, grym jag är på å ställa diagnos :P En jobbar kompis som har ADHD så man har lärt sig lite av honom
Young gunna married to the streets no wedding ring
Kan tillägga att han är runt 40 och fick diagnosen för bara några år sedan :P Iofs när han var liten så hette det väl inte ADHD utan man var en ouppfostrad unge
Young gunna married to the streets no wedding ring
Producent
2011-02-14 13:08
ADHD är väl samma sak som Damp var?
Jag är ingen perfekt man. Jag försöker bara göra det bästa jag kan och vara sann, inte göra nått halvdann. Det borde vara min slogan.
Aa det är samma sak har jag för mig
Young gunna married to the streets no wedding ring
Dopness : Fråga: Vad är skillnaden mellan ADHD och DAMP? Vilka är kärnsymptomen vid DAMP? Svar: DAMP (Deficits in Attention, Motor Control and Perception) är en deskriptiv diagnos som är vanlig i skandinaviska länder. Den introducerades av den svenska professorn Gillberg på 80-talet. Kärnsymptomen uppmärksamhetsnedsättning och impulsiva symptom är vanliga vid båda diagnoserna. Den största skillnaden är att DAMP även innebär nedsatt perception och nedsatt motorisk kontroll. En doktor kan hitta karakteristiska tecken på DAMP: * koordinationsnedsättning * nedsatt handskrivning och andra precisa, motoriska funktioner * nedsatt sensorisk perception Ibland kan det även förekomma "mjuka" tecken. Dessa är mindre neurologiska förändringar som inte kan förklaras av en allvarlig neurologisk störning. Detta kan inkludera skillnader i den sensoriska perceptionen på vissa delar av kroppen (eller mellan höger och vänster kroppshalva). Någon skillnad fanns det väl.. Det är inte helt lika, googla så får ni se.
All I'm gonna do is just go on and do what I feel - J.hendrix
All I'm gonna do is just go on and do what I feel - J.hendrix
är inte damp=ADD? näää...känns inte riktigt som att det stämmer heller
Neeej det är det inte. Det är 3 olika "sjukdommar" Damp, ADHD och ADD.. ADHD H står ju för hyperaktiv, Min pappa har läst på rätt mycket efter utredningen, ADHD är mer hyperaktiv och impulsiv. Det kan agera mycket utåt, medans ADD har svårt att ta tag i problematiken och så . Men jag sa till min psykolog, att pappa trodde jag hade ADD. Då sa han att skillnaden är inte så himla stor, han tycker att folk leker med bokstäver för låta smarta.
All I'm gonna do is just go on and do what I feel - J.hendrix
DAMP är en akronym för deficits in attention, motor control and perception, och är en svensk neuropsykiatrisk diagnos diagnos som bland annat innebär koncentrationssvårigheter och nedsatt motorik. Diagnosen DAMP lanserades av den svenske psykiatrikern Christopher Gillberg och han har varit medförfattare till de flesta av det trettiotal publicerade arbeten som använder begreppet. Diagnosen ersatte i mångt och mycket diagnosen MBD (Minimal Brain Dysfunction) i Sverige, vilken avskaffades helt 1990. Diagnosen DAMP är snarlik det internationellt etablerade begreppet ADHD, men i en mildare form. Personer med DAMP har också problem med motorik och perception, vilket inte krävs för att få diagnosen adhd. Det närmaste man kommer en internationell motsvarighet till DAMP är ADHD i kombination med DCD (Developmental Coordination Disorder, medfödda koordinationssvårigheter)ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som utmärks av bristande uppmärksamhet och hyper- eller hypoaktivitet. Det finns tre varianter av ADHD: en som innebär att man har koncentrationssvårigheter och tenderar att vara inobservant på sin omgivning, en som innebär att man är hyperaktiv och impulsiv, och en som innebär att man har båda de tidigare nämnda sorternas svårigheter. Namnet ADHD kommer ifrån DSM-IV, den diagnostiska manual som vanligtvis används för psykiska sjukdomar, och kallas i den svenska översättningen för "Uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet". En diagnos liknande ADHD utan hyperaktivitet är Attention-Deficit Disorder (ADD). ADHD är ett omdiskuterat tillstånd. De flesta är överens om att termen är relevant som uttryck för en samlad symptombild. Vad som orsakar dessa symtom och vad som är lämplig behandling är inte slutligt fastställt. Diagnosen fastställs kliniskt, det vill säga en läkare observerar en patient och drar slutsatser. Om beteendet har sin grund i en hjärndysfunktion, uppväxtmiljön, en kombination av dessa eller någon annan faktor, kan i dagsläget inte definitivt avgöras
All I'm gonna do is just go on and do what I feel - J.hendrix
nu har jag iofs aspergers syndrom, men ville skriva iaf eftersom jag känner igen känslan av "WTF VARFÖR SÅG DE INTE ATT JAG HADE VERKLIGA PROBLEM!?" jag tittar tillbaka på mitt liv och undrar hur fan de inte såg att det var något annorlunda med mig och att mina problem med andra inte var något jäkla spel eller påhitt utan faktiska problem att förstå hur neurotypiska kan kommunicera utan att vara raka och ärliga och att de inte menar vad de säger och allt de håller på med... nu försöker jag väl mest acceptera att jag har problem och försöker hitta sätt att jobba runt mina problem, typ försöka komma ihåg den intrikata matrixen av artighetsformler, miner, vinkar, subtila gester och allt annat som var grekiska för mig som barn. jag tycker att jag lyckas förstå omvärlden rätt bra nu om jag anstränger mig att tänka på alla korrekturgrejer jag måste göra för att hänga med ("aha, han sa såhär, men det betyder egentligen det här enligt min databas av ironiska uttryck, en bra respons på det uttrycket kan vara det här, vi provar") ungefär så ser det ut i min skalle hela tiden. och ju tröttare jag är desto svårare är det att hänga med. har vänner som skamlöst utnyttjar mina tröttare tillfällen och lurar i mig saker som att de hemskt gärna vill bli hemmafruar och vänta barn, detta mirakel osv och jag går ju självklart på det varje gång jag är trött. ^_^ mest skulle jag vilja gå tillbaka och finnas som stöd för mig själv under tonåren eftersom den perioden var jobbigast att vara aspie i. jag har den önskan uppfylld iom att jag blir vän med folk i alla åldrar och kan finnas där för mina yngre vänner, i synnerhet om de har skit i skallen eller är aspies eller något. det är nog det finaste med att vara annorlunda, att kunna finnas där för andra som är annorlunda och vara stöd eller rentav hjälp för dem. nu blev det här om mig och min aspighet men det är mest det där med "varför i helvete tog de inte mina problem på allvar och gav mig det stöd jag behövde?!?" som jag ville skriva om...
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
Mitt inlägg är ju rätt öppet om diagnoser, därför jag bara skrev Diagnos som rubik. Sen så står det ju
Någon annan som har fått diagnos förbannat sent och blir nästan arg på att de inte kunde ta en seriös? Ibland tror jag vuxna blundar för det är enklast. Speciellt när man är barn och i tonåren. Min mamma skulle nog aldrig tänka tanken att jag hade adhd, inte pappa heller. Jag tror inte nån föräldrer vill se sitt barn ha problem med något de vill att de ska vara "fullt frisk". Men och andra sidan, bara för man har ADHD eller Aspergers. Så är vi unika på vårat sätt, vi kanske kan se saker som inte andra "friska" kan se.
Jag har fått för mig de som har aspergers syndrom är väldigt intelligenta, mer intelligent än andra männsikor.
Jag såg filmen i rymden finns inga känslor, sett den? Fast jag vet inte om det fungerar så.
All I'm gonna do is just go on and do what I feel - J.hendrix
det är olika för olika aspies. det är oftare att man har handikapp av det än att man är superintelligent eller så. jag har alltid legat över medel och tills nyligen (då mina smärtstillande gör mig seg i huvudet) var jag geni gällande arbetsminnet och formminne. nu vet jag inte hur det ligger till längre men jag vet att grunden iaf är väldigt bra, men en del av mina "friska" systrar är väldigt intelligenta också så det kan vara att vi fått en bred utbildning hemma och lärt oss att ifrågasätta och dra egna slutsatser. och att läsa mycket. jag vet inte. sett filmen och känner igen mig en hel del men han har väldigt mycket svårare problem än jag har. jag kan improvisera och vara impulsiv och så (men så låg jag bara precis under att ha ADHD också) men blir orolig och nervös om något inte går som planerat eller om en plan ändras och har tvångsbeteenden och saker jag gör som jag insett bara är av vana, t.ex. sparade jag ner varenda bild som en tjej jag inte ens känner la upp på nätet tills jag insåg att haha vafan ska jag spara dem för? jag kände ju inte ens tjejen och bilderna var inte fina eller intressanta, men jag hade ju börjat att spara ner så jag bara fortsatte av gammal vana. saker spårar liksom ur efter ett tag för mig. är stalker också. jag är en harmlös stalker men de jag stalkar kanske inte uppskattar det, jag vet inte. min bästa vän fick jag genom att jag stalkade henne och jag har en liten låda med saker som har med henne att göra, som biljetter till hennes stad eller en av hennes dreads hon hade för några år sen och en liten lock av hennes hår som jag plockade ihop någon natt när jag hade tråkigt och inte kunde somna hemma hos henne. började leta hårstrån och fick ihop en liten lock efter några minuter. jag inser ju själv att det där inte är normalt beteende men för mig är det normalt. jag gör ju inget som skadar någon och jag är inte freaky och bryter mig in hos folk eller gör sexuella saker med grejerna i de olika stalkoffrens lådor. vissa har jag slutat stalka nästan helt. håller koll på var de bor men åker inte och ställer mig utanför deras fönster längre ungefär. jag tror dock att jag blivit rätt duktig på att kompensera bort de flesta av mina problem med kontakten med andra. förstår jag inte så frågar jag t.ex. vad människan jag pratar med menar, det vågade jag inte göra när jag var tonåring så jag spelade med och hoppades att jag spelade rätt typ. min mamma satt och jämförde mig med min syrra som har atypisk autism och bara "näää, men du är ju mycket normalare än hon" och jag var sådär "men för helvete, jämför mig med normala barn, inte med syrran som sitter ute på en sten och pratar med kottarna i timmar", det där var när de gjorde min utredning så mamma fick fylla i papperna igen och den här gången utgå från vanliga barn. var riktigt jävla arg på henne över den första bunten papper. det är liksom en utredning som är skillnaden mellan ett liv där jag får stöd eller ett liv där jag måste klara mig själv, vilket jag inte kan, och kvinnan satt och försökte få mig till ett normalt och friskt barn bara för att hon inte vill att någon av hennes döttrar ska ha problem. men det löste sig ju iaf. ^_^ sorry att jag skriver så långa inlägg.
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
Känner igen mig med att jämföra med syskon. Jag har en storebror som har läsarhuvud, han har jätte lätt för lära sig språk, jätte bra på matte, han är väldigt intelligent. Alltid haft bra ämnen och är lite "favoritserad" av min mamma fortfarande. Sen så vad blev jag? Svarta fåret i familjen, jag var lat, jag gjorde aldrig läxor, jag sket i skolan, jag fick telefonsamtal från rektorn och mentorn, jag bråkade med lärare( fick en matte lärare att säga upp sig när jag bodde i dalarna och han flyttade hem till sin mamma i karlstad, han va typ 37), Jag blev vräkt från min lägenhet, jag dricker för mycket. De som stör mig att jämföra mig med min storebror! Jag är inte som nån annan ,jag kommer inte bli som nån annan, ALLA enkilda människor är sig själv, Liksom finns ingen som är exakt som jag. Alla är unika. Men att bli jämförd med någon som är helt olik en själv, man blev så jävla frustrerad att dom inte kunde ta en seriös.
All I'm gonna do is just go on and do what I feel - J.hendrix
Jag har fått för mig de som har aspergers syndrom är väldigt intelligenta behöver man inte vara, och fullt "friska" människor, tror inte någon människa är helt frisk kan vara överintelligenta, folk som har aspbergers/autism kan vara det.. finns som ingen grupp människor som är si eller så, alla är ju olika :)
förresten, hur går det med t-shirtsen eller vad det nu är du gör, något klädesplagg iaf ^^ hur påverkar din diagnos dig där? jag tänkte, du skrev att du har väldigt svårt att ta initiativ och brist på ambition etc.
En kantstött pelare som inte pallar trycket Har tankar om nåt större skiter i vad alla tycker