Hur lever vi ungdomar egentligen?
Hej!
Jag är en 23-årig som nyligen har kommit igång med studier inom nationalekonomi, så jag är inte oskuld då vi prata om CSN. Men det här är bara en fristående kurs.
Iaf, har kommit på att jag egentligen aldrig har haft råd att göra något roligt, vågar inte på att resa utomlands eller så just för att det är för dyrt.
Jag gick Samhällsvetenskap på gymnasiet, något som jag ångrar över då allting egentligen handlar om jobb, så ja, på ett sätt så har väl fordonare och it-tekniker jävligt bra i den biten.
Har sett en massa bilder på facebook på mina gamla klasskamrater som åker runt i världen och har det roligt, de vågar göra något och de verkar vara duktig på att hitta jobb.
Liksom jobb för mig är ett stort frågetecken, var arbetslös i 8 månader under 2009 tills jag fann nationalekonomi och innan dess så har jag väl jobbat på ICA och andra affärer, men grejjen är ju det att pengarna räcker inte till och säger jag upp mig så är jag körd.
Så ja, hur fan lever vi egentligen? Jag lär väl inbilla mig om jag tror att man blir lycklig om man har varit i alla världsdelar och vistas utomlands i ett år och gjort en massa saker, förstår inte varför jag sitter i mörka och dystra Sverige då jag lika gärna hade kunnat haft det trevligt i Bali/Australien/Nya Zeeland, det här med jobb utomlands låter också komplicerat, tar ju så fruktansvärt länge att komma igång med dessa jobb som de söker utomlands och alla dessa jävla accounts/log in och givetvis hitta ett lämpligt jobb och ingen advokat.
Till er som tex har lyckats traskat runt i tex Nya Zeeland och plockat apelsiner och kiwi, hur i helvete lyckades ni att genomföra alla ansökningar och pengar?
Jag är 23-år och har knappt lämnat Europa.