hos oss (ortodoxa kristna) begraver man den avlidne dagen efter att vederbörande dött. under natten är liket i hemmet. fast det kanske beror på att det kostar en hel del att ha ett lik på bårhuset. i alla fall, eftersom begravningen sker såpass tidigt så väntar man i regel med gravsten o så. under 40 dagar efter dödsfallet så bör man inte lyssna på musik, dansa eller titta på tv, och männen bör inte raka sig. plus så bör den närmaste släkten (maka / make, syskon eller dyl) bära svart. det är hela den "inte vara fåfäng grejen". fast detta är ju inget tvång. det sägs dessutom att själen stannar kvar i hemmet under dessa 40 dagar , så en lampa i hemmet ska alltid vara tänd; för att själen inte ska "gå vilse". när dessa dagar har passerat hålls en "gudstjänst" vid graven, för att säga adjö till själen. vid graven brukar makan och / eller mamman sjunga, typ nåt i stil med att den döde har lämnat dem och hittat ett annat hem, att gud ska ha nåd över dennes själ osv. detta sker både vid begravningen och vid "40-dagars gudstjänsten". inför denna "gudstjänst" är det en massa förberedelser, men det är en helt annan historia.
We call them winerbrods.