Mitt liv, börjar bli trött på de vafan!
Hmm vet inte redigt varför jag skrev den, är absolut inte ute efter för att ni ska tycka synd om mig o grejjer, men ännumä att jag inte kan prata me nån "IRL" så skriver jag här, haha!
jaja, jag har väll mått jävligt dåligt sen jag var 12, spec på högstadiet då de va jävligt kaosat hemma på många sätt! men även nu senare år på gymnasiet och så, fast där va ju ett tag sen man gick ut där o så...när jag va 16 börjar jag missbruka en del droger, vilket jag som tur va slutade med efter 2 år eller nått, men har fortsatt röka brass efter de, dricker väll en en hel del med, nu har jag tex druckit i elva dagar, inte i sträck men varje dag i 11 dagar, fast har fortfarande skött jobbet o så! jaja de senaste året har jag börjar må rejält dåligt, hade tex en rätt lång deprission över sommaren nu, fan aldrig haft de på sommaren innan! visst jag vet att dricker man mycket o röker en massa så blir man deprimerad, och då gör man de ännu mer, ond cirkel som allt annat! men nu har jag haft 2 nätter på 2 veckor då jag ha haft en reeeeejäl ångest medans jag sovit, drömt om en massa SJUKA grejjer dom 2 nätter, vi snackade hundar som biter mig, styckade spädbarnskroppar som kollar på mig osv osv osv, sen vaknar jag o typ hyperventlierar o ha kraftig ångest, nån som varit med om liknande?! sen har jag med kommit fram till att jag är manodepressiv, de vill säga attjag kan vara hur glad som hellst för att sedan (kan ibland gå på 5 min, ibland varannan dag osv osv) verkligen må fucking piss! 80% kommer säga sluta steka o dricka så ska de nog lösa sig, men de sitter nog fan så mycket djupare än så