hmm...
Jag vet inte om denhär tråden ska vara i det här forumet eller blandat så om det blivit fel så vill jag be någon mod/admin flytta den isånnafall...
Jag hade en lite diskussion med min flicka för några timmar sen. Jag berättade att jag under den senaste tiden tyckt att hon varit totalt ointresserad av mig. Hon sa att hon märkt samma sak, men att hon är en sådan som gör som hon vill och så.
t.ex i skolan. Jag försöker tillbringa så mycket tid som möjligt med henne på rasterna. Jag håller om henne och allt verkar lugnt tills hon helt plötsligt sticker iväg och pratar med annat folk. och är jätte osocial. Så var hon inte förrut. Jag känner mig i vilket fall ganska övergiven i en sådan situation.
Så när vi diskuterade detta kom vi fram till att vi har olika syn på hur man ska vara mot varandra. Hon berättade att även för att hon och jag är ett par är jag fortf. på "vännerstadiet".. Jag förklarade för henne att hon är ra mycket mer än en vän för mig. Så vi kom fram till att antingen måste någon ändra på sig eller så får vi leva med det.
Varken jag eller hon har lust att ändra på sig och spela någon annan så vi lever helt enkelt med det. För att om t.ex hon ändrar sig så är hon ju inte samma tjej som jag blev förälskad i. o.s.v.
Vi kom fram till att inget av detta skulle påverka vårat förhållande.
Men ändå är jag orolig. Är det normal paranoia eller kan det vara något annat? Finns det andra som har upplevt samma sak även om ni kanske finner detta lite smått töntigt?
Skulle vara kul att höra av någon som varit med om samma sak..
When Life Gives You Lemons You Paint That Shit Gold
|