I början av Januari 2014 låstes Whoa och du kan alltså ej logga in eller skriva något nytt i forumen. Innehåll i forum osv kommer finnas tillgängligt. Läs Mer »

[CD] ...And You Will Know Us by the Trail of Dead - Source Tags & Codes

Övrig musik - Rock, pop & annat

   

2007-12-03 23:00

[CD] ...And You Will Know Us by the Trail of Dead - Source Tags & Codes

Artist:…And You Will Know Us by the Trail of Dead
Album: Source Tags & Codes
Skivbolag: Interscope/UMG
År: 2002
Betyg: 7/10


Det är något dolt och nästintill okänt som får oss att attraheras till band som …And You Will Know Us by the Trail of Dead. Man borde inte köpa en skiva av ett band med ett namn som detta, det ska inte hända, det känns ju nästan som att bandet hånar oss musikälskare bara genom att heta det de gör och det är såklart helt omöjligt att veta vad som faktiskt pågår på den lilla plastbit som vi inte ska köpa men inte kan låta bli, just på grund av namnet.

Ett första möte med Trail of Dead är magiskt har jag fått läsa lite överallt och när skivan klickar igång med Invocation hörs samplingar och radioljud som skrapar i takt med det vemodiga piano som spelar en trudelutt som är som hämtad från en Disney-film. Vart magin är förstår man inte helt förrän gitarrerna börjar skrika på riktigt. Helt oväntat slits himlen isär av det oväsen som de fyra männen från Austin, Texas för på den första riktiga låten, It Was There That I Saw You, och denna oväntade form av magi börjar spilla ut ur högtalarna. Från det punkiga introt till det lugna mellanspelet som sedan leder till ett lika punkigt avslut lyckas Trail of Dead trollbinda och tvinga att ivrigt, tvångsmässigt sträcklyssna på skivan i flera dagar. Låt nummer två på skivan, Another Morning Stoner, är minst lika aggressiv som sin föregångare men har en annan sorts skönhet, något oundvikligt svängigt och vackert som för stunden kan få det att kännas som det bästa man någonsin hört.
 
Och skivan fortsätter på samma starka sätt. Hela tiden gömmer sig den spretiga, ångestladdade punken någonstans bakom ridåerna av gitarrgnissel och trumslammer på låtar som Baudelaire, Monsoon och Days of Being Wild och det är svårt att inte fastna för öset som sprutar från alla möjliga håll.

•pave paradise•

2007-12-03 23:01
Skivan är dock inte perfekt och de svaga länkarna är något lugnare Heart Is In The Hand of Matter, Relative Ways och avslutande titelspåret Source Tags & Codes då bandet bara låter som ett Foo Fighters på sömnpiller. Bandet har här försökt distansera sig från de smutsigare och mer bespottade klassifikationerna och tagit på sig avantgarde-manteln, som i det stora hela är överflödigt, då de finkulturella intentionerna lyser igenom även på de mest skräniga spår Source Tags & Codes har att bjuda på.

Av skivans 13 spår är 10 stycken kompletta låtar med sång och instrument osv varav två är bland de bästa som hittills släppts under 2000-talet. Albumets vackraste låt, How Near, How Far sjunger om oljemålade ögon på tidernas kanvas och plinkar sakta sakta, lämnar en nynnandes på den hypnotiska melodin. Skivans absolut starkaste spår är dock ADHD-laddade Homage som påminner om låtar från Trail of Dead’s tidigare alster, Madonna. Hest skrikande blandas med ren och skär aggressivitet och lugna mellanspel och blåser alla dagens så kallade punkband rakt av banan och långt in i poppens värld; Homage är stormen som snärjer in lyssnaren efter att ha villats bort i det relativa lugn som gungat igång skivan.

Alla texterna är skriva på sidor fyllda med konstverk. Alla sorts instrument har använts under inspelningen till albumet. Låter det hela lite väl pretentiöst? Pretentiöst är bara förnamnet.
Bandet har skänkts hyllningar från alla möjliga håll, besitter världens just nu mest intensiva livespelningar och beskrivs av musiktidningen Q som scenförstörelsens ohotade nya kungar. Efter att ett annat Texasband, At The Drive-In självimploderade har rocken förgäves sökt efter en räddning. Om ett band någonsin låtit så pretentiöst som detta vet jag ingenting om, eller om man någonsin haft så mycket som talar för att man bara ska lyckas som Austingrabbarna har, men att lyssna på …And You Will Know Us by the Trail of Dead är sannerligen en magisk upplevelse, en käftsmäll av ljuvlig, distorterad verklighet som alla behöver en dos av.


Skriven av Andreas Granath - 17/11/05
•pave paradise•

2007-12-05 12:06
Inget?
•pave paradise•

2007-12-16 16:50

He-he..

Vi är överallt!

2007-12-26 01:30
Vakna, por favor.
•pave paradise•