Jazz
Finns det ens folk som gillar jazz här, och .. har ni nåt bra förslag på artister man ska tjacka?
fantastiskt
Klart vi spisar jazz! Vad du skall skaffa beror väl på vad du gillar. Jazz är ju stort, om en säg. Men börja gärna i början, med rötterna, urkällan. Bunk Johnssons inspelningar från sent 30-tal och in en bit på 40-talet. Det närmasta du kommer Eden, så att säga. Bunk spelade på 1890-talet med Buddy Bolden, världens första jazzmusiker. Bara en sån sak. Bunk Johnsson & his superior orchestra är en CD med de första inspelningarna de gjorde. George Lewis är med på klarinett bland annat. New Orleans-jazz när den är som bäst. Sedan kan man ju alltid gå vidare och spana in storbanden. Duke Ellingtons olika band är alltid bra. Glenn Miller har sin charm den med. Smörigt? Ja. Sliskigt? Ja. Men det svänger ändå! Sedan _måste_ man kolla in Charlie Parker och bebopen. Det går liksom inte att komma ifrån. Från 1945 och in bit in på 1950-talet. Det är liksom grunden för den moderna jazzen. Om Bunk Jonsson var Jesus (grundaren) så är väl Parker densamma som Luther ungefär. Dizzy Gillespi behövs så klart med. Sedan närmar vi oss intressanta grejor på 60-talet och friformsvågen. Då är det Albert Ayler som är det heta av det heta. Skivan Spirits Rejoice är en klassiker! Albert Ayler på tenorsax, brosan på Don Ayler på trumpet. "Frijazz" men ändå med struktur och melodi. Inte minst mycket likheter till New Orleans-jazzen, med den kollektiva improvisationen. Ornette Coleman måste man så klart nämna samtidigt. Och John Coltrane behöver så klart också framlyftas där nånstans. Efter detta, från 70-talet och frammåt finns det i mina ögon inte så mycket att bra sig om. Nya musiker men nån direkt utveckling har det inte varit. Däremot finns den svenska jazzstammen som håller hög klass. Allt som Moserobie ger ut, typ. Kullhammar och vänner. Men även de äldra lirarna som Jan Johansson, Georg Riedel, Alice Babs, Arne Domnérus måste nämnas. Såja, blev långt. Men där har du lite att börja med!
Tullar är som kryptonit! /Stålmannen h
Personliga Favoriter är bla Jaco Pastorius,Herbie Hancock,Joni Mitchell,Kurt Roswinkel etc. sen svenska favoriter är ju oscar grönberg quartet och jonas kullhammar
”... hittas Git strypt och instoppad i ett kylskåp i Pelles lägenhet. Polisen misstänker självmord”
Gör som jag (och jävligt många andra) och börja med Miles Davis - Kind Of Blue. Sen är det bara att börja dig in the crates.
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
Bill Evans (Piano)
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
Producent
2006-05-23 20:41
Esbjörn Svensson Trio måste man kolla in
Chic Korea and return to forever - light as a feather Den är grym.
we have no rights | we have no future | no reasons why Just born to die
Sen finsn det en skiva som heter "The shape of jazz to come", som jag inte minns vem som gjort, men som räknas som urfadern till frijazzen och skit.
we have no rights | we have no future | no reasons why Just born to die
Bara för att gå emot så måste jag säga att Esbjörn Svensson Trio är nåt man med gott samvete kan skippa. Vet inte riktigt varför men har aldrig förstått det stora i dem. Känns som att mycket av det de gjort ligger i gränslandet för att ens vara jazz. Nu är jag förvisso rätt puritanskt lagd i dessa frågor, men ändå. ESTs storhet är för mig en gåta. Men smaken är ju som baken, sägs det.
Tullar är som kryptonit! /Stålmannen h
nja. herbie hancock, bo kaspers, weather report, ludvig berghe trio, magnus lindgren, peter asplund och karl olandersson.. helst trumpetjazz. Chet Baker är också helt okej. Så, bring it on! Gärna om nån kunde skicka till mig också. inte i syfte att bara ladda hem, utan önskar mig det i 18årspresent och vill gärna utöka mitt jazzförråd.. :) jazz, så länge det inte är skrikjazz. Dvs gärna inga jävla sax-solon som spelar penta-skalorna upp och ned, om ni förstår vad jag menar. Brukar vara otydlig. Skitsamma, bring it on! Fortsätt! Gärna annat också såsom blood sweat & tears, earth wind & fire, gordon goodwing, the commitments!
fantastiskt
EST är ganska så, hmm, jag vet inte. De är bra och softa, men för mig blir det tyvärr bara bakgrundsmusik.
we have no rights | we have no future | no reasons why Just born to die
Här är lite grym post-bop från 60-talet att kolla in: Jackie McLean-grym altsaxofonist som tyvärr nyligen dog. ALLA skivorna på Blue Note på 60-talet med början i "Let freedom ring" (1962) är hur bra som helst. De tidigare skivorna är mer rak hardbop. Grachan Moncur III-Excentrisk trombonist som släppte två skumma och GRYMMA plattor på Blue Note där blandannat Tony Williams och ovan nämde McLean (på den första) ocjh Wayne Shorter (den andra) medverkade. Andrew Hill-Efter Cecil Taylor min favoritpianist,. Väldigt skum timing (ligger alltid lite efter beatet) och inåtvänd och mystisk men bra. Allt fram till 65 är skitbra. Sam Rivers-Vräkig tenorsaxofonist som låg mellan bop och brölig fri-jazz. Helt enorm. Sonny Simmons-GRYM altsaxofonist som lät som en blandning av Coltrane (snabbt, många toner) och Coleman (fritt och skevt). "Firebirds" är helt ENORM. Joe Henderson-En annan fantastisk tenorsaxofonist som påminde om en friare Sonny Rollins. Har gjort hur många bra skivor som helst. Larry Young-Spelade el-orgel. Skivan "Unity" är en av de fem bästa jazzskivorna nånsin, Woody Shaw på trumpet. Frijazz: Archie Shepp-ALLA impulse-plattorna fram till 68 är enorma. Extremt rått, skitigt saxofonspel, var egentligen mer en R&B saxofonist än en jazz-musiker och med en post-modernistisk attityd (mängder av citat med allt från Charlie Parker till James Brown i solona). Cecil Taylor-BÄST!!! Hans musik är väldigt "svår" men orkar man bara lyssna så hör man en pianist som är helt genialisk. EXTREMT aggressivt och frenetiskt piano-spel. Hans tidiga skivor är relativt normala men efter 62 kompromissade han aldrig en milimeter. Kolla in Conquistador, Nefertiti och "Unit Structures Albert Ayler-Helt sanslös. Musiken han gjorde 1964 låter inte som nåt annat. Efter det tappade han lite... Don Cherry-mest känd med Ornette Colemans band men hans solo-skivor från 60-talet är helt fantastiska. Kolla inComplete Communion och Symphony for improvisers. Vad gäller såna som Coltrane, Soleman, Sun Ra, Miles, Dolphy etc. så tycker jag inte jag behöver säga nåt, vill bara tillägga att Miles Davis skivor mellan 65 och 69 är den bästa jazzen nånsin...
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
Coleman så klart, inte Soleman...
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
Chic Korea är iaf grym.
we have no rights | we have no future | no reasons why Just born to die
Kan varmt rekomendera Jan Johansson 'Jazz på Svenska'. Gubb-bra skiva! Folkmusik i jazztoner typ. Imponerande!
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
Norrland är ju ocså folkig jazz. Typ. Eller jazzig folk kanske.
we have no rights | we have no future | no reasons why Just born to die
Kan väldigt varmt rekomendera att kolla in Eureka Brass Band. Inspelningarna är från tidigt 50-tal, utgivna av American Music (som mer eller mindre all gammal bra jazz). Är det enda i grunden existerande bandet (inte plockats ihop för inspelningen) i sin genre, New Orleans-Brassbanden. De spelar marcher, hymner och även mer reguljära new orelans-jazzbitar. Tre trumpeter (Percy Humprfrey som även var med i Preservation Hall Jazz Band), två tromboner (Big Jim Robinsson, bla., även med i PHJB), altsax, tenorsax (Paul Alto, typ den första jazzsaxfonisten), klarinett (George Lewis), sousaphone samt bas- och virveltrumma. Ruggigt bra! Rekomenderas varmt!
Tullar är som kryptonit! /Stålmannen h
kolla in don ellis (trumpetare) storband, världens bästa storband? hans platta electric bath är tung...kolla in den!
Denna användare har skrivit alla inlägg där användaren har tagits bort från whoa.
Sedan måste jag ju slå ett slag för Moskva-baserade Igor Bútman. Förmodligen Rysslands bästa saxofonist. Grym i sin egen kvartett med musik i nån hard-bop-andra a la Coltrane tidigt 60-tal.
Tullar är som kryptonit! /Stålmannen h
gillar jazz, men är inte direkt berest inom genren, måste dock säga att den maffigaste jazzskivan jag hittills har hört utan tvekan är "Miles Davis - A Tribute to Jack Johnsson". så kolla upp den...
I try to stay uplifted so that bullshit can pass me