håkan hellström började sin karriär som trummis i Honey is Cool, där karin dreijer sjöng. karin dreijer startade sedan the knife tillsammans med sin bror olof dreijer. Innan detta, typ när dom gick gymnasiet, hade håkan hellström och theodor jensen och en till (nån i BD) ett band som hette little wing (som antagligen spelade hendrix-låtar). de spelade och hängde ihop med de som var första uppsättningen av BD men var inte själva med på debutskivan. däremot är iaf håkan tackad i bookleten. Håkan Hellström var inte med i BD förrän tredje skivan, Broder Daniel forever, och han slutade i BD innan de släppte "Cruel Town". Han var alltså bara med på en av fyra skivor. Och han spelade enbart bas i BD. Theodor Jensen kom med i BD på andra skivan "Broder Daniel". Varken Håkan Hellström eller Theodor Jensen var alltså med i första uppsättningen av BD. Det var däremot Daniel Gilbert, som i våras hoppade av BD för att spela med just Håkan Hellström. Så, jag hade tydligen koll på detta, men man bor ju i GBG. En intressant grej är att olof dreijer, som är andra halvan av the Knife, förut spelade sax i göteborgska dapony bros, som många säger påminner om håkan. där spelade förut också christoffer "hird" berg, numera hyllad electronica-snubbe. Daponybros kommer inom kanske ett år att vara rätt stora i sverige verkar det som. Om ni undrar vad jag tycker om alla dessa så tycker jag att the Plan är precis hur dåliga som helst, BD är svinbra, Håkan är svinbra, Honey is Cool är helt OK, the Knife ojämna men bra och Daponybros är svinbra. Jag hatade iofs håkan när han kom, för att han var så jävla käck och glad, och ändå skulle vara med i BD som gick ut på att vara precis motsatsen. Men sen insåg jag att båda sidor är bra och fina. Både Cruel Town och Känn ingen sorg för mig Göteborg är bra skildringar av den här stan.