Top 10 låtar 2005

Top 10 låtar 2005

Sådär halvvägs in på året (väl?) har det kommit en massa bra låtar, och på typiskt Eksem-manér är det dags att summera i listor. Sammanfattningsvis kan man väl säga att hiphopen är lika trist som förra året, att hårdrock egentligen inte finns på riktigt och att allt kul är elektroniskt eller post-punk. Konstmusik, typ Ariel Pink, är visst rusikigt populärt också, men sånt begriper jag mig inte på, så sånt hamnar inte på mina listor i alla fall.

-------------------
Utländskt Top10
-------------------

Josh Rouse - Winter in the Hamptons
Svängigare än någonsin är Josh Rouse tillbaka med en postpunkdoftande popdänga som placerar Josh Rouse närmre de britter han hör hemma hos än i det americanafack där han oftast hamnar.

Antony and the Johnsons - For Today I Am A Boy
Alltid fel, alltid rätt, och i år hittade Antony och hans Johnsons hem med fullträffen I Am A Bird Now. Vackra och dramatiska transa-eposet For Today I Am A Boy är en av skivans många, många höjdpunkter.

The Decemberists - The Mariner's Revenge Song
I den här maratonlånga hämndsagan har Colin Meloy äntligen fått chansen att låta sitt historieberättande breda ut sig ordentligt. Världens kanske bästa textförfattare just nu samarbetar med sina musiker för att skapa en episk, poetisk och saltstänkt saga om ond bråd död.

Patrick Wolf - The Libertine
Världens stiligaste knäppskalle till multiinstrumentalist leverar en fantastisk (i ordets alla bemärkelser) och mörk sak som kommer göra dig mörkrädd året ut.

Röyksopp feat Karin Dreijer - What Else Is There
Krypande läskig, vacker och definitivt gripande sak från oväntade electronorrmännen och The Knifes Dreijer. Och jag ska inte komma med årets mest slitna namedrop, men ni vet vem jag tänker på (its a Bush, and its not G W :)).

Teenage Fanclub - Flowing
En helt perfekt poplåt från veteranerna. Finns det något att tillägga?

Out Hud - It's For You
Orginell indietronicadance, med ruksigt tajt arrangemang, skönt röstpålägg och årets kanske bästa basgång. Helt oemotståndligt!

50 Cent - Piggybank
I en tid när hiphopen blivit en parodi på sig självt, oavsett om det är Missys retroflirtar eller Eminems videos kan man välja att ducka eller att gapa och svälja helt. Mest parodisk av allihop är plastgangstern och superaffärsmannen 50 Cent. På många sätt är hans battle-låt Piggybank den ultimata hiphoplåten 2005. Han kliver fram orädd som en galning och spottar och skrattar psykotiskt och ilsket fram sina hot över oljefatstrummor och fallande mynt. Vi vet att det inte är på riktigt. Men bilden är ändå omöjlig att värja sig från. Det är bara att gapa och svälja.

Saint Etienne - A Good Thing
Eurodiscon är på väg tillbaka, och den låter precis som vi vill att den ska göra. Inte alltid fullt så östeuropeiskt lysande som t.ex. svenska Bodies Without Organs. Utan snarare, som här, med indiedance-genrens typiska blandning mellan modern dansmusik och 60s-pop. Saint Etienne var, och är, störst inom genren. Dansa och bedåras.

Jeans Team - Oh Bauer
Så tyskt som det kan bli. Sparsmakad, stelopererad, synthig, supertajt och supertysk electro. Tack så mycket, Jeans Team!