Förtjänar vi Zlatan?
Jag har länge upplevt otacksamhet från stora delar av svenska folket beträffande Zlatan och aldrig har det ställts på sin spets så som den sista tiden, med VM och nu icke-skandalen som blev en "skandal".
När Zlatan först började göra sin framfart i superettan satt jag oftast bänkad på hemmamatcherna och bara njöt av hans konster. Visst gjorde han misstag och visst var han valpig, men han var 18 år och redan en av seriens vassaste anfallare. Dessutom upplever jag det som att han i hög grad var den som gav självförtroende tillbaka till ett lag och en stad som var aningen vingklippta. Men för många räckte det inte. Under varje match hörde jag röster runtom mig, suckande, gnälliga jävla janteröster om att den där "blatte-divan" inte skulle tro att han var nåt och att "de borde byta ut honom".
Sedan dess har en del hänt och Zlatan blev precis den stjärna man knappt ens vågade hoppas på. Men under hela resans gång har de sura jävlarna stuckit fram hakan och sagt att Zlatan var överskattad och att han aldrig skulle lyckas ta en plats i Sverige/Ajax/Juventus. Varje gång har han överbevisat dem. Han blev ordinarie i Serie A:s bästa lag på nolltid och behöll en fast plats i laget under två säsonger då laget var överlägset bäst i Italien (mutskandalen ändrar inte på det faktumet). Han sades vara i usel form under våren 2006 och trots att han fortfarande hade förtroende från världens mest meriterade fotbollstränare så valde svenska folket och inte minst en gammal alkad anfallare, svensk medias mest anlitade "expert", att skrika på att Zlatan minsann skulle petas.
Häromdagen fick Zlatan-hatarna sin vilja hörd. Zlatan och två andra spelare tog sig friheter som de inte borde tagit sig. Det var korkat gjort och även om straffet inte står i paritet till brottet så ska jag inte försvara dem. Det här var tydligen inte första gången de tog sig friheter. Men straffet gällde en match och rimligtvis borde Zlatan vara välkommen tillbaka i oktober och förhoppnings vara mer laddad och revanschsugen än nånsin. Men det vill uppenbarligen inte Sverige. Jag har kollat tidningarnas mätningar, kollat tempen på flera debattforum, lyssnat på psikter i personalrummet och överallt tycks folk ense om att det är jävligt skönt att bli av med Zlatan. Trumfkortet de slänger fram heter Marcus Allbäck, är 30+ och lirar i Köpenhamn. Inget ont om honom, men ingen annanstans i världen hade diskussion ens uppstått. Det är för mig helt ofattbart hur man kan tänka sig offra den mest begåvade spelaren vi fått fram de senaste 30-40 åren för att han är den han är. Givetvis ska ingen, inte ens Zlatan, få vara större än laget. Däremot måste spelare få vara större och mindre än varandra, för laget. Vi borde bygga laget och dess spelsätt utifrån de största spelarna, inte försöka forma dem efter ett sketet system som bygger på allas lika värde och som är själva förlängningen av den lag vi kallar jantelagen. Den svenska modellen fungerade kanske i en svunnen tid när det svenska folkhemmet såg annorlunda ut. Idag växer unga människor upp i en allt mer individualiserad värld och dessutom har vi, tack vare invandringen, fått influenser från massor av andra kulturer, varav de flesta saknar ord för "jantelag" och saknar uttryck som "man ska inte tro att man är nåt".
Med den sura jävla inställning som Svenne Banan oftast visar upp gentemot spektakulära och begåvade människor som Zlatan, så tycker jag inte vi förtjänar bättre än nån medelmåttig Marcus Allbäck-typ som kan göra två mål mot Lichtenstein men som sällan lyckats nåt vidare mot de lag som verkligen är bra. En sida av mig önskar nästan att han verkligen tar sig an en bojkott mot landslaget och att vi sedan får se vårt landslag falla ner i samma mörka hål som vår klubblagsfotboll hamnat i för länge sen.