Damidrott och tankar kring det...
tjohoa allesammans!
jo nu är det så att jag var och kollade på en damfotbollsmatch i svenska cupen igår och då kom jag fram till en sak; tycker det känns som att allting görs halvhjärtat? känner så för mycket av damidrotten, men vet självklart att det finns undantag (kajsa bergqvist osv). är det någon som håller med om att viss damidrott känns lite halvhjärtad? det har hänt ofta när jag har sett just damfotboll, det ser ut som att tjejerna inte tar i och liksom satsar eller hur man ska uttrycka det. Med detta så menar jag såklart inte att alla damidrott är så, men det känns som att en stor del är det?