Nya UEFA-regler, vem tjänar på dem?
Krav på fyra egenfostrade spelare, åtta fostrade i landet. Är det lösningen på fotbollens problem? Och vad är egentligen problemet? Real Madrid köper världsstjärnor och blandar dem med egna talanger, Ajax köper lovande 18-åringar och säljer dem när de blivit världsstjärnor, Chelsea köper allt de kan - men med tanke bakom, Inter köper allt de kan - utan tanke bakom, Athletic kollar spelarnas stamtavla, Arsenal köper av princip franskt, Kvarnby fick nyligen pris för sitt arbete med ungdomar men har ett seniorlag i gärdsgårdsserien. Är något av detta bättre eller sämre än det andra? Det beror väl på vad man vill uppnå. Men nu vill UEFA berätta vad som är rätt och fel. I mediarelease No 014 daterad den 3/2 meddelade UEFA att man antagit en regel om lokalt tränade spelare. Vad innebär den? Varför har man antagit den? Vad vill man uppnå med den? Har man koll på vad man gör? Svaret på den sista frågan är tveklöst nej, svaren på de övriga redogörs för nedan. Reglernas fyra punkter kan i stort sammanfattas såhär: 1) Lag som deltar i UEFA:s tävlingar får högst ha 25 spelare på en A-lista. Dessutom får man fritt använda spelare från en B-lista, bestående av spelare som dels är U21, dels har varit i klubben i minst två säsonger. Från och med sommaren 2006 måste minst två av platserna på A-listan innehas av spelare som gått genom klubbens egen fotbollsakademi, och ytterligare minst två som ungdomsspelat för klubbar inom samma fotbollsförbund. 2) De två följande säsongerna efter 2006 kommer var och en av ovan nämnda föreskrifter att utökas med en spelare av varje sort. 2008 måste alltså 4+4 spelare ingå i en trupp på max 25. 3) En klubbtränad spelare är en spelare som varit registrerad för klubben minst tre säsonger mellan det att han (jag tror inte att det gäller för kvinnor, min anmärkning) är 15 och 21. På samma sätt gäller för för hur man blir registrerad inom ett lands fotbollsförbund. I ett tillägg sägs att nationalitet inte spelar någon roll vid registreringen. 4) Man rekommenderar de nationella förbunden att anta liknande regler för inhemska ligor och övriga tävlingar. Det låter kanske vackert. Jag tror det kommer att leda till rovdrift på unga talanger, en utarmning av mindre klubbar som har bra ungdomsverksamhet utan att direkt satsa på seniorlag, en tidigare utslagning bland yngre spelare, samt faktiskt ett starkare samband mellan mycket pengar och framgångar i fotboll. I en intervju med verkställande övertuppen Lars-Christer Olsson meddelas vad det egentligen är man vill uppnå med det här. Min avsikt är att smula sönder hans orsakssamband och idéer, kanske inte en efter en, utan snarare lite huller om buller. Ungefär som grunderna till beslutet. "Studies commissioned by UEFA show that for some ten years or so, both the UEFA club competitions and European domestic top flight shave been less competitive, with the same clubs constantly competing for the honours in many countries. There have been fewer teams winning this competitions, whether it is European competitions or national competitions, over this period." Detta enligt Lars-Christer Olsson. Jaha, de 10 senaste åren har 8 olika klubbar vunnit Champions League och de fem senaste UEFA-cupvinnarna kommer från olika länder. I Spanien har fem lag vunnit ligatiteln under denna period, och flera lite mindre lag (Celta, Real Sociedad, Athletic, Mallorca) representerat landet i CL. I Italien har fyra lag vunnit ligan under dessa år. I England har Manchester United dominerat stort med sina sex ligatitlar. Aha, tänker L-C, dem skall jag sätta dit med fiffiga regler. Undrar om han känner till att stöttepelare som Scholes, Butt, Giggs, Beckham, Brown, 2*Neville med marginal skulle klara av att klassas som egenfostrade, och att man till det kan lägga ett flertal värvade inhemska stjärnor som Cole, Sheringham, Ferdinand och nu senast Smith och Rooney.
Puzzle Productions / puzzleprod.com soundcloud.com/iloice
|