Nu var det ett tag sedan jag läste den, men den är helt okej. Ungefär vad man kan förvänta sig av en person som tidigare varit totalt oinsatt i graffiti över huvud taget. Visst kändes det som att författaren fått en del saker lite om bakfoten, han förstorar ibland där det inte är nödvändigt, han missar hela bilden i vissa skeenden och tenderar att se saker lite för svart eller vitt då och då. Ändå får han en schyst bild som han återger på sina egna villkor på ett hyfsat objektivt sätt. Han försöker gå in med en fördomsfri inställning och det tycker jag han lyckas med. Målet med boken är nog inte så mycket att skriva en bok för ungdomar, utan att skriva för folk i hans egen ålder och oinsatta och ge dem en susning om vad som pågår. Framför allt lyckas han förmedla att graffare inte är en homogen grupp, utan precis som alla andra helt vanliga individer.
The president has been kidnapped by ninjas. Are you a bad enough dude to rescue the president?