Jag intalar mig själv att jag inte är rädd.

Jag intalar mig själv att jag inte är rädd.

Det finns ganger da jag glommer att min personlighet inte ar den jag vill att den ska vara. Detta visar sig bast nar jag ser skrackfilmer. Jag vill garna kunna sitta framfor tvn och titta, utan att vara radd, men det gar inte. Jag kan inte se skrackfilmer. Jag kan heller inte vara arlig mot mig sjalv och saga:

"Candide, du kan inte se den har filmen, sa se den inte, du vet att din personlighet ar precis som Nasses och att bara ordet heffaklump far dig att gomma dig under sangen".

Det har funkar ju naturligtvis inte sarskilt bra ihop. Sa nar jag faktiskt ar dum nog att stoppa in en aplaskig skrackis i DVD-spelaren och satta mig i soffan maste jag ta till andra knep. Jag intalar mig sjalv, just som musiken borjar bli laskig, att jag maste:

• Klia mig i ogonen i 10 minuter
• Koka kaffe
• Ga pa toaletten
• etc etc etc.

Jag gor vad som helst for att komma bort fran tvn. Det funkar perfekt. Igar gjorde jag dock en riktig tabbe. Jag gick pa bio for att se en skrackfilm. Vart finns min kaffekokare? Kan jag lamna biosalongen hux flux for att gora nagot annat? Nej nej nej, det gar inte. Jag var tvungen att lida igenom tva timmar av vampyrer och blod. Vidrigt.

Brukar ni andra gora dumma saker som ni inte riktigt vill gora?